Förkylning orsakas av ett virus som infekterar de övre luftvägarna, det vill säga näsa och hals. En vuxen person drabbas i genomsnitt av två till fyra förkylningar per år, medan små barn kan få hela sex till tio förkylningar årligen – oftast på grund av smittspridning från andra sjuka barn på förskolan eller i skolan. Normalt återhämtar man sig inom en till två veckor. Drar sjukdomen ut på tiden är det klokt att kontakta en läkare.
Fler än 200 olika virus kan orsaka förkylning, och de tar sig in i kroppen via munnen eller näsan. Rhinovirus är det vanligaste och är mycket smittsamt. Viruset sprids genom luften när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Smittan överförs även genom fysisk kontakt och genom att dela föremål med någon som är förkyld.
När viruset väl har tagit sig in i kroppen börjar symtomen visa sig efter ett till tre dygn. Vanliga symtom är rinnig eller täppt näsa, halsont, hosta, tryck över bihålorna, lätt värk i kroppen, huvudvärk, nysningar, vattniga ögon, feber upp till cirka 39 grader samt lindrig trötthet. Till skillnad från många andra virusinfektioner ger en vanlig förkylning inte allvarlig utmattning eller hög feber.
Som vuxen bör du söka vård om febern överstiger 39 grader och åtföljs av värk, trötthet, svettningar eller frossa. Sök även vård om du har svullna lymfkörtlar eller kraftig smärta i bihålorna. När det gäller barn bör du kontakta läkare om barnet har feber över 39,4 grader, eller feber som varar i mer än 72 timmar, särskilt om det åtföljs av kräkningar, magvärk, intensiv huvudvärk, andningsbesvär, öronsmärta eller ihållande hosta.
Små barn är mest sårbara eftersom deras immunförsvar ännu inte är fullt utvecklat, samtidigt som de tillbringar mycket tid tillsammans med andra barn. Barn är dessutom ofta inte så noggranna med handhygien eller med att täcka för munnen när de hostar och nyser. Som vuxen med försvagat immunförsvar – till exempel på grund av hög ålder, sjukdom eller viss medicinering – löper du också större risk att bli förkyld. Risken ökar under höst och vinter, eftersom man då vistas mer inomhus och barnen är i skolan.
Akut öroninflammation är vanligast hos barn men kan även drabba vuxna. Har du astma kan en förkylning utlösa pip i bröstet och försämra astman. Bihåleinflammation, där bihålorna blir inflammerade och infekterade, är vanligt hos både barn och vuxna. Sekundära infektioner som streptokockinfektion i halsen, lunginflammation och bronkit kan också uppstå.
Idag finns ingen botande behandling för förkylning – mediciner används enbart för att lindra symtomen. Receptfria smärtstillande medel kan hjälpa mot feber, halsont och huvudvärk, men ge aldrig acetylsalicylsyra (aspirin) till barn. En avsvällande nässpray kan användas, men begränsa användningen till några få dagar för att undvika irritation av slemhinnorna. Hostmediciner är populärt mot förkylningshosta, men den amerikanska organisationen American College of Chest Physicians bedömer att de inte är effektiva mot den underliggande orsaken. Organisationen varnar dessutom för att receptfria host- och förkylningsmediciner inte bör användas av barn under 14 år.
Använder du förkylningsmedicin till barn ska du alltid kontrollera att produkten är särskilt märkt för barn eller spädbarn.
Några bra egenvårdsråd är att vila ordentligt och dricka rikligt med vätska. Skölj halsen med varmt saltvatten flera gånger om dagen för att lindra hosta och halsont, och använd gärna en luftfuktare för att hålla luften fuktig. Kycklingssoppa har dessutom vetenskapligt visats lindra förkylning genom att minska inflammation och hjälpa kroppen att göra sig av med slemer snabbare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online