Influensaviruset är ett av de vanligaste virusen hos människan. Varje höst och viter inleds en ny säsong av vaccinationer och huskurer, alla med målet att förebygga influensautbrott. Det finns många olika stammar av influensaviruset – vissa är milda, medan andra är mer exotiska och farliga. Vissa sprids genom luften, medan andra endast sprids via direktkontakt.
Influensaviruset muterar dessutom ständigt, vilket ger upphov till nya stammar och symptom varje år. Detta gör influensa extremt svår att behandla och bota. Här går vi igenom de fem huvudstammar som de flesta hälsomyndigheter fokuserar på i kampen mot influensa.
Influensa A är den vanligaste typen och drabbar människor framför allt under de kalla vintermånaderna. Begreppet omfattar de många undertyper och stammar av viruset som har muterat genom åren. Varje mutation bär på specifika H-proteiner (hemagglutinin) och N-proteiner (neuraminidas).
När vi infekteras av dessa proteiner utvecklar kroppen antikroppar som skyddar mot framtida infektioner av samma variant. Men när viruset sprids från person till person världen över förändras dess RNA något, vilket gör den nya varianten unik – och antikropparna verkningslösa. Det är därför influensavaccinet uppdateras varje år. CDC (Centers for Disease Control and Prevention) analyserar aktuella trender hos viruset och tar fram vaccin utifrån detta.
Symptom: feber, hosta, halsont och muskelvärk.
Influensa B är en separat stam som inte muterar lika ofta som influensa A. Eftersom mutationerna är få har de flesta äldre redan varit i kontakt med viruset och byggt upp immunitet. Den grupp som drabbas hårdast är därför barn, eftersom de ännu inte utsatts tillräckligt för att utveckla antikroppar.
Ett plus är att det ordinaira influensavaccinet automatiskt ger skydd även mot influensa B.
Symptom: feber, hosta, halsont och muskelvärk.
Influensa C är en sällsynt stam som vanligtvis endast orsakar mindre, lokala utbrott. Symtomen är dock ofta allvarligare än vid influensa A och B. Viruset smittar oftare barn än vuxna och är mycket svårt att upptäcka – endast laboratorier med specialutrustning kan isolera en odling och bekräfta en C-infektion, vilket gör diagnosen komplicerad.
Viktigt att veta: det vanliga influensavaccinet skyddar inte mot influensa C.
Symptom: feber, hosta, halsont och muskelvärk.
Fågelinfluensan är en mutation av influensa A-viruset. Sedan november 2003 har endast runt 400 personer smittats, enligt Centers for Disease Control and Prevention. Viruset sprids oftast via fjäderfä men kan överföras till människor genom direktkontakt med djuren.
När väl smitta skett kan viruset orsaka bestående skador på andningsvägarna eller till och med leda till döden. De flesta utbrott begränsas genom att smittade fåglar – ibland miljontals – avlivas och förbränns, samtidigt som smittade människor isoleras. Fågelinfluensan har haft liten påverkan i USA, men har konstaterats i stora delar av Storbritannien och Asien.
Symptom: snuva, ögoninfektion, andningsbesvär, lunginflammation, viral lunginflammation, kräkningar, illamående, halsont, feber och hosta.
Pandemisk influensa är det som oroar hälsomyndigheterna mest. En pandemisk stam är dock mer en framtida riskprognos än en aktuell virusstam. Eftersom influensaviruset muterar så lätt när det byter värd och ändrar sin RNA-struktur, fruktar många myndigheter att en variant kan utvecklas som är helt resistent mot befintlig behandling och vaccin.
Även om influensa vanligtvis är relativt mild kan en kraftig infektion av en muterad stam, exempelvis fågelinfluensan, potentiellt få förödande konsekvenser för stora befolkningsgrupper. Pandemiska influensastammar har förekommit tidigare och utgör ett verkligt hot även i framtiden.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: sedan år 1900 har pandemisk influensa dödat över 675 000 människor i USA, och globalt har dödstallet överstigit 50 miljoner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online