Influensa, ofta kallad "flunsa", är en luftvägssjukdom som varje år drabbar mellan 5 och 20 procent av befolkningen, enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Under den världsomspännande pandemin 1918 dog omkring 50 miljoner människor i influensa, enligt Mayo Clinic. Kunskap om sjukdomen och hur den förebyggs är avgörande för att förhindra att en liknande pandemi upprepas.
Det finns tre olika stammar av viruset som orsakar influensa: influensa A, B och C. Influensa A är den stam som ligger bakom världsomspännande utbrott, som inträffar ungefär vart tionde till fyrtionde år. Influensa B orsakar vanligtvis mer lokala utbrott, medan influensa C är relativt stabil och sällan leder till större sjukdomsutbrott. Stammar A och B muterar dessutom ständigt och utvecklas till nya virusformer, vilket är anledningen till att nya vaccin behövs regelbundet.
Symtomen på influensa kan i tidigt skede likna dem vid en vanlig förkylning, men influensan kommer oftare plötsligt och gör dig betydligt sämre än en förkylning. Vanliga symtom är hög feber – över 38,3 °C hos vuxna – huvudvärk, frossa och svettningar. Vissa drabbade får också nedsatt aptit, muskelvärk samt kräkningar och diarré, framför allt hos barn.
Upplever du dessa symtom bör du kontakta läkare inom 48 timmar. Behandling inom detta kritiska tidsfönster kan ge en snabbare återhämtning.
Personer med förhöjd risk för influensarelaterade komplikationer är barn från 6 månaders ålder upp till 19 år, gravida kvinnor och vuxna över 50 år. Även de som vårdar eller bor nära någon i riskgruppen löper ökad risk via smittspridning.
Riskgrupper kan utveckla akut bihåleinflammation, öroninflammation, bronkit och lunginflammation (pneumoni). Lunginflammation, särskilt hos personer över 50 år, är den vanligaste och farligaste komplikationen som kan uppstå vid influensa.
I de flesta fall räcker sängvila och rikligt med vätska för att behandla influensa. I vissa fall kan läkaren dock förskriva antivirala läkemedel som oseltamivir eller zanamivir. Båda verkar genom att blockera det enzym som influensaviruset behöver för att sprida sig och föröka sig i kroppen.
Oseltamivir tas i tablettform, medan zanamivir inhaleras med en apparat som liknar en astmainhalator. Rapporterade biverkningar för båda läkemedlen är nedsatt aptit, andningsbesvär, illamående och kräkningar. Personer som använder oseltamivir kan även löpa ökad risk för förvirring och självskadebeteende, vilket gör att behandlingen alltid ska ske i samråd med läkare.
Det mest effektiva sättet att skydda sig mot influensa är att vaccinera sig årligen. Den bästa tiden för vaccination är mellan oktober och november, alltså innan influensans högsäsong som pågår från december till mars. Vaccinet kan ges antingen som en spruta eller som nässpray, exempelvis FluMist.
För den som inte vaccinerar sig finns enkla men effektiva åtgärder: undvik stora folksamlingar under högsäsong, tvätta händerna ofta och noggrant samt motionera regelbundet för att hålla immunförsvaret starkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online