Insulin är den vanligaste behandlingen mot diabetes och ges oftast genom injektion. Personer med diabetes använder insulin så länge sjukdomen pågår, men med tiden kan biverkningar uppstå som påverkar blodkärlen. En del patienter utvecklar en form av insulinresistens, vilket kan störa insulinets normala funktion i kroppens blodkärl.
Personer med diabetes har nedsatt kontroll över blodsockernivåerna, vilket kan få många farliga konsekvenser om det inte behandlas. Alla kolhydrater vi äter omvandlas till glukos, som fungerar som kroppens "bränsle" och ger oss energi varje dag. Insulin reglerar blodsockernivån genom att se till att glukosen bearbetas och kan tas upp i kroppens celler. Levern omvandlar dessutom glykogen till glukos och frisätter det i blodet när du är mycket hungrig eller stressad.
Insulin finns i flera olika varianter. Vissa typer är utformade för att börja verka snabbt, medan andra verkar under flera timmar, så att användaren kan hålla god kontroll över blodsockret. Insulin kan inte tas i tablettform, eftersom magsyran förstör dess aktiva ingredienser – det måste därför injiceras. Dagens insulinsprutor och pennor är kompakta och har tunna kanyler, vilket gör dem lätta att bära med sig och nästan smärtfria att använda.
Insulin kan tas vid fasta, regelbundna tidpunkter eller enligt ett flexibelt schema, och i vissa fall kombineras det med andra läkemedel för att kontrollera blodsockret. Din läkare tar fram rätt behandlingsregim åt dig tillsammans med en kostplan som passar bra ihop med medicineringen. Du och din läkare behöver också noggrant följa upp dina blodsockervärden, och ibland kan det bli nödvändigt att justera dosen, tidpunkten för injektionerna eller kosten.
Läkare har länge vetat att insulinresistens och höga insulinnivåer i blodet är tydliga riskfaktorer för kärlsjukdom. Vad man däremot inte visste säkert var om blodkärlen blir sjuka på grund av att de utsätts för för mycket insulin, eller för att de förmår svara på hormonets signaler. Christian Rask-Madsen vid Joslin Diabetes Center i Boston förklarar: "Man brukar tala om insulinresistens i lever, muskler och fettvävnad, men insulin påverkar också cellerna i blodkärlen."
I majnumret 2010 av tidskriften Cell Metabolism framgår att problemet verkar ligga i att blodkärlens celler inte svarar på insulinet, vilket kan leda till åderförkalkning (arterioskleros). Många av de allvarligaste komplikationerna vid diabetes – bland annat stroke, hjärtsjukdom och benamputationer – orsakas av ateroskleros. Även om traditionell insulinbehandling måste fortsätta, pekar rapporten på flera lovande nya behandlingsmetoder som bygger på dessa fynd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online