
Neuropati, eller nervskada, är en av de vanligaste långsiktiga komplikationerna vid diabetes och drabbar oftast händer och fötter, men kan även påverka kroppens inre organ. Enligt The Neuropathy Association beräknas över 20 miljoner amerikaner leva med tillståndet. Risken ökar med sjukdomens längd, men genom att lära sig känna igen varningstecknen i tid kan personer med diabetes skydda sig mot allvarliga följder.
När blodsockret är högt kan nerver och blodkärl som försörjer benen och fötterna skadas, vilket leder till nedsatt känsel. Utan känsel i fötterna kan smärtan från skador, tryck eller dåligt sittande skor gå obemärkt förbi. Nervskadorna kan dessutom förändra fotens form över tid, vilket ytterligare ökar risken för skav och trycksår.
Eftersom höga blodsockervärden och sämre cirkulation – något som är vanligt vid diabetes – gör att sår läker långsammare, kan små fotproblem snabbt bli allvarliga. Perifer kärlsjukdom, orsakad av åderförkalkning i blodkärlen, minskar med tiden blodflödet till underben och fötter och förvärrar problemet ytterligare.
Vanliga tecken på diabetesneuropati i ben och fötter är:
Skador på det autonoma nervsystemet – det system som styr omedvetna funktioner som andning, matsmältning och hjärtslag – kallas autonom neuropati. Symtomen kan vara svåra att koppla till diabetes, men kan bland annat innefatta seksuell dysfunktion, yrselanfall, halsbränna och andra mag-tarmbesvär.
Många får svårt att känna när urinblåsan är full eller att tömma den helt. Upprepade urinvägsinfektioner är därför vanliga, eftersom urin som stannar kvar i blåsan gynnar bakterietillväxt. Från den övre mag-tarmkanalen kan symtom som känsla av mättnad strax efter måltid, lågt blodsocker efter ätande, halsbränna, buksmärta och uppblåsthet, sura uppstötningar, kräkningar av osmält mat samt aptitlöshet uppstå. Besvären från nedre mag-tarmkanalen varierar allt från förstoppning till diarré.
Personer med autonom neuropati kan utveckla en så kallad fix puls, vilket innebär att hjärtfrekvensen inte anpassar sig ordentligt vid fysisk aktivitet. Ett annat vanligt besvär är ortostatisk hypotension – ett blodtrycksfall som uppstår när man reser sig från liggande till stående. Det kan ge yrsel, svimmelhet, svaghetskänsla eller synrubbningskänslor i samband med uppresning.
Diabetesneuropati kan försämra kroppens förmåga att svettas, vilket ökar risken för värmeslag samt fotproblem orsakade av mycket torr hud. Nerverna som styr ögats pupiller kan ha svårt att anpassa sig till mörker, vilket påverkar synen i mörka miljöer. Hudproblem är också vanligare och kan ge upphov till sår som inte läker.
Rödhet, svullnad, varbildning, värme och smärta i ett sår kan vara tecken på infektion – kontakta alltid vården om du misstänker detta.
Kontakta din vårdcentral om du har diabetes och upplever domningar, smärta eller sår som inte läker. Regelbundna fotkontroller, god blodsockerkontroll och daglig egen inspektion av fötterna är de viktigaste åtgärderna för att förebygga allvarliga komplikationer av diabetesneuropati.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online