Den första behandlingen vid typ 2-diabetes består oftast av en noggrant utarbetad kostplan för att kontrollera blodsockernivån, i kombination med viktminskning och regelbunden motion. I vissa fall räcker dock inte dessa livsstilsförändringar för att hålla blodsockret inom det normala intervallet. Nästa steg i behandlingen är då läkemedel som hjälper till att sänka blodsockernivåerna. Nedan går vi igenom de vanligaste läkemedelsgrupperna, hur de verkar och vilka biverkningar de kan orsaka.
Alfa-glukosidashämmare, såsom akarbos (Precose) och miglitol (Glyset), bryter ner stärkelsen i tarmen och förhindrar den kraftiga blodsockerhöjning som ofta sker efter måltider genom att fördröja upptaget av glukos i tarmarna. Läkemedlet tas tillsammans med första tuggan av en måltid och kan användas ensamt eller i kombination med andra preparat, exempelvis sulfonureider. Vanliga biverkningar är magbesvär, flatulens, matsmältningsproblem, diarré och gasbildning.
Exenatid (Byetta) stimulerar produktionen av insulin och ges som injektion två gånger per dag, inom en timme före frukost och middag. Biverkningar kan vara viktminskning, illamående samt i sällsynta fall akut pankreatit (bukspottkörtelinflammation).
Meglitinider stimulerar, liksom exenatid, insulinproduktionen i bukspottkörteln. Läkemedlet tas före varje måltid, alltså tre gånger per dag. En möjlig biverkning är hypoglykemi (lågt blodsocker). Preparaten finns under namnen repaglidin (Prandin) och nateglidin (Starlix).
Metformin minskar leverns produktion av glukos samtidigt som musklernas upptag av glukos ökar. Det tas en till tre gånger per dag, men den depåformulerade varianten med förlängd frisättning behöver bara tas en gång dagligen. Biverkningar kan inkludera diarré, magbesvär och illamående.
Sulfonureider stimulerar även de insulinproduktionen i bukspottkörteln. De tas en eller två gånger per dag, före måltider. Möjlig biverkning är hypoglykemi.
Pramlintidacetat (Symlin) är ett läkemedel som ges via injektion och som kan minska en diabetikers behov av insulin. Biverkningar kan inkludera illamående.
Sitagliptin (Januvia) stimulerar också insulinproduktionen i bukspottkörteln. Det tas en gång per dag, med eller utan måltid. Biverkningar kan innefatta hudutslag och allergiska reaktioner.
Tiazolidinedioner, även kallade TZD-preparat, förstärker kroppens egen insulins verkan i fett- och muskelvävnad. Läkemedlet stimulerar dessutom en minskad glukosproduktion i levern och kan tas med eller utan måltid. Biverkningar kan inkludera viktökning, vätskeansamling, benbrott och kongestiv hjärtsvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online