Diabetes och smärta – så påverkas kroppen av diabetisk neuropati

En av de vanligaste komplikationerna vid diabetes är nervskador, vilket kan leda till ett tillstånd som kallas diabetisk neuropati. Denna typ av nervskada orsakar ofta smärta som kan variera från lindriga besvär till helt invalidiserande smärta. Ju längre tid som går med obalanserat blodsocker, desto större blir risken att nerverna skadas.

Olika typer av diabetisk neuropati

Diabetes kan ge upphov till flera olika former av neuropati:

• Perifer neuropati – ger smärta i armar, händer, ben och fötter. Detta är den vanligaste formen.
• Autonom neuropati – påverkar nerver som styr kroppens automatiska funktioner och kan orsaka buksmärta samt problem med matsmältning, hjärtfrekvens och blodtryck.
• Proximal neuropati – drabbar lår, höfter och skinkor och kan försvåra rörelseförmågan.
• Fokal neuropati – orsakar smärta i specifika områden, exempelvis skenben eller fötter.

När utvecklas nervskadorna?

Enligt Mayo Clinic uppstår autonom neuropati oftast hos personer med diabetes som inte har kontrollerat sin sjukdom ordentligt i 20 år eller längre. Perifer neuropati ses främst hos dem som haft diabetes i mer än 25 år. Detta visar tydligt hur viktig en god blodsockerkontroll är över tid.

Riskfaktorer att känna till

Diabetisk neuropati drabbar män oftare än kvinnor. Risken ökar även hos personer med högt kolesterol och hos rökare. Genom att sluta röka och hålla koll på sina kolesterolvärden kan du alltså minska risken att utveckla nervskador.

Behandling av diabetisk neuropati

Utvecklingen av diabetisk neuropati kan bromsas genom en jämn och konsekvent kontroll av blodsockernivåerna. För att lindra smärtan kan läkare förskriva särskilda läkemedel, bland annat gabapentin (Neurontin), pregabalin (Lyrica) och karbamazepin (Tegretol). Även fysioterapi, regelbundna fotkontroller och nära uppföljning inom vården kan ingå i behandlingen.

Förebyggande åtgärder

Det bästa skyddet mot diabetisk neuropati är att hålla diabetes under kontroll med hjälp av kost, mediciner och vid behov insulininjektioner. Kombinera detta med regelbunden fysisk aktivitet, dagliga fotkontroller och ett nära samarbete med ditt vårdteam för att ytterligare minska risken för nervskador.