För personer med diabetes innebär domningar i fötterna allvarliga hälsorisker. När känselnedsättningen gör att du inte känner smärta från blåsor, sår eller förhårdnader ökar risken för infektioner, vilket i värsta fall kan leda till amputation och till och med döden. Därför är det ytterst viktigt att behandla och förebygga fotdomningar på rätt sätt.
Innan domningen i fötterna hinner maskera smärtan från blåsor, skärsår, sår och förhårdnader ökar risken för infektioner. Följ därför ett regelbundet egenvårdsprogram. Tvätta fötterna dagligen i ljummet vatten och torka dem noggrant, även mellan tårna. Inspektera fötterna varje dag – använd vid behov en spegel för att se undersidan av foten, eller be en närstående hjälpa dig.
Torr hud spricker lättare och bildar sår. Håll därför huden mjuk genom att smörja in fötterna med hudlotion. Fil bort valkar och förhårdnader med en nagelfil eller pimpsten – gör det helst direkt efter bad eller dusch, när huden som mjukast. Klipp tånaglarna en gång i veckan eller efter behov, men var noga med att inte klippa dem för kort; fila sedan kanterna jämnt.
Använd alltid tofflor eller skor för att skydda fötterna mot skador, och ha strumpor för att undvika blåsor. Se till att dina skor sitter bra och inte gnider mot foten, eftersom tryck och friktion snabbt kan orsaka sår hos diabetiker.
Fotsår är ett allvarligt tecken som alltid bör leda till ett läkarbesök. Din läkare kan ta röntgenbilder av foten för att kontrollera att benet inte är infekterat samt rensa bort död och infekterad vävnad. I vissa fall tas dessutom odlingsprov från såret för att avgöra vilken typ av infektion det rör sig om.
Behandlingen av fotsår innefattar ofta antibiotika för att bekämpa infektionen. Det är viktigt att vila foten och inte belasta den medan såret läker. Läkare rekommenderar även hjälp från en fotvårdsspecialist (podolog), som kan avlägsna förhårdnader och andra besvär på ett säkert sätt.
Vid New York University Cardiac and Vascular Institute testas experimentella läkemedel genom en metod som kallas terapeutisk angiogenes. Metoden syftar till att stimulera kärlsystemet så att patienten kan bilda nya blodkärl i benet, vilket kan förbättra blodflödet och läkningen.
Kirurger kan behandla det underliggande kärlproblem som orsakar domningen i fötterna genom en ballongvidgning (angioplastik) eller en bypassoperation. Vid angioplastik förs ballonger in i de trånga eller tilltäppta blodkärlen, som expanderas för att vidga kärlen. Vid bypass ledas blodet istället runt de tilltäppta artärerna för att förbättra blodflödet till fötterna.
Innan en åtgärd rekommenderas mäter läkaren ofta blodtrycket vid ankeln och jämför det med blodtrycket i armen. Mätningen, som kallas ankel-arm-index, hjälper till att bedöma graden av artärförträngning och avgöra om kirurgi behövs. En lyckad operation kan öka blodcirkulationen i foten, vilket minskar risken för nya fotsår och gynnar läkningen av befintliga sår.
Vid neuropatiska sår, som beror på nervskada snarare än på försämrat blodflöde, ordineras ibland specialtillverkade skor eller gips som främjar läkningen. Om fotdeformiteter orsakar återkommande sår kan korrigerande kirurgi utföras för att åtgärda exempelvis kloliknande tår eller ett framträdande mellanhuvudben (metatarsalhuvud).
Trots intensiv vård förvärras fotproblemen för vissa diabetiker. Uppskattningsvis får cirka fem procent av alla vuxna med diabetes så småningom en tå eller fot amputerad. För att undvika amputation måste du hålla ditt blodsocker under kontroll genom regelbunden övervakning och se till att blodcirkulationen i fötterna är god. Högt blodsocker kan skada nerverna i fötterna och ge känselbortfall, vilket kan leda till oupptäckta skador och infektioner som i värsta fall utvecklas till kallbrand som når benet och kräver amputation. Rökning är en annan allvarlig riskfaktor, eftersom den försämrar cirkulationen i de små blodkärlen – sluta därför röka för att skydda dina fötter.
Även efter en amputation måste du fortsätta din diabetesbehandling: övervaka blodsockret, ät hälsosamt och ta alla ordinerade läkemedel. Psykologer och andra mentalvårdsprofessionella, tillsammans med familjen, kan ge stöd för att hantera både de psykiska och fysiska utmaningar som följer efter en amputation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online