Diabetes uppstår när blodet innehåller för mycket glukos, eftersom kroppen inte lyckas reglera blodsockernivån på ett normalt sätt. Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 1-diabetes och typ 2-diabetes går i dag inte att bota, medan graviditetsdiabetes – som drabbar vissa gravida kvinnor – ofta kan förebyggas och brukar försvinna efter förlossningen. Oavsett vilken typ av diabetes du har finns det flera konkreta saker du kan göra för att hålla sjukdomens effekter under kontroll.
Vill du ta kommandot över din diabetes i stället för att låta den styra ditt liv är regelbundna matvanor avgörande. Blodsockernivån är som högst ungefär en timme efter en måltid. Om du äter samma mängd mat vid ungefär samma tidpunkter varje dag är risken mindre att blodsockret går högt.
En normal blodglukosnivå ligger vanligtvis mellan 100 och 150 milligram per deciliter (mg/dl). En diabetesdiagnos kan ofta ställas om värdet överstiger 200 mg/dl samtidigt som personen visar symtom som trötthet, täta urinträngningar eller viktnedgång.
Försök att sprida ut ditt kolhydratintag jämnt över hela dagen. Genom att äta ungefär lika mycket varje dag och dela upp det mellan måltiderna hålls blodsockernivån närmare det normala. Ett oregelbundet intag gör det betydligt svårare att reglera blodsockret.
Kolhydrater delas in i tre grupper: komplexa kolhydrater (stärkelse), socker och fibrer. På en näringsdeklaration omfattar begreppet "kolhydrater totalt" summan av alla tre typer. Kolhydrater bör stå för 40–60 procent av en diabetikers dagliga kaloriintag.
Tänk på hur dina matvanor hänger ihop med din medicinering. Om du behandlas med insulin, vilket många diabetiker gör, bör du rådfråga en diabetesspecialist om vilka livsmedel som bäst kompletterar din medicin.
Att äta för mycket när du tar insulin kan leda till hyperglykemi, det vill säga en för hög blodsockernivå. Äter du å andra sidan för lite kan hypoglykemi uppstå – en för låg blodsockernivå. Typiska symtom på hypoglykemi är oregelbunden hjärtrytm, darrningar samt oro och ångest. Hyperglykemi ger i stället täta urinträngningar, hunger och stark törst.
Var fysiskt aktiv. Nästan alla former av motion kan hjälpa dig att hantera din diabetes. Börja dock inte med intensiv träning direkt efter diagnosen om du inte har varit aktiv under de senaste veckorna eller månaderna – det är viktigt att öka tempot gradvis. Rådfråga en läkare om vilka träningsformer som passar dig bäst för att uppnå en stabil blodsockernivå under passet. En rask promenad är oftast ett tryggt och effektivt val.
Var konsekvent med hur och när du kontrollerar ditt blodsocker. Det är bäst att mäta nivån före, under och efter träningen. Så här får du en bättre förståelse för hur kroppen reagerar under olika delar av träningspasset, och du kan lättare bedöma vilka träningsformer som passar dig bäst och hur intensiva de bör vara. Kom också ihåg att dricka rikligt med vatten när du tränar – det hjälper till att stabilisera blodsockernivån.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online