Diabetes är en sjukdom som påverkar hur kroppen använder socker, eller glukos. Vissa diabetiker kan hantera sina symtom med hjälp av kost och motion, medan svårare fall kräver regelbundna insulininjektioner eller kontinuerlig blodsockerövervakning via blodprov. Oavsett vilken typ av diabetes du har finns det en behandlingsplan som kan hjälpa dig att leva ett normalt liv med sjukdomen.
Vissa livsstilsförändringar och behandlingar är till nytta oavsett vilken typ av diabetes patienten har. Dessa inkluderar:
Diabetiker behöver inte äta enbart en viss typ av mat, men de måste vara noga med hur mycket de konsumerar av varje sorts livsmedel. Om du har diabetes kan en nutritionist eller dietist hjälpa dig att upprätta en personlig måltidsplan och ge dig riktlinjer för hur stora portioner du bör äta från varje livsmedelsgrupp varje dag. Du kan fortfarande njuta av en variationsrik kost, inklusive frukt, grönsaker och till och med viss sockerhaltig mat – men du behöver upprätthålla en god balans enligt din individuella ätplan.
Amerikanska National Diabetes Information Clearinghouse rekommenderar att man främst äter stärkelserika livsmedel, frukt och grönsaker varje dag och endast små mängder fet mat eller socker. Deras webbplats erbjuder en näringspyramid anpassad för diabetes samt rekommendationer för kaloriintag baserat på din vikt och aktivitetsnivå.
Fysisk aktivitet sänker ditt blodsocker och ökar kroppens känslighet för insulin, vilket innebär att du inte behöver lika mycket insulin som utan träning. Diabetiker bör alltid konsultera sin läkare innan de påbörjar en ny träningsrutin. Med det sagt kan 20–30 minuter aerob aktivitet per dag vara mycket gynnsamt för att hantera diabetessymtom.
National Diabetes Information Clearinghouse rekommenderar försiktighet när man startar ett träningsprogram. Kom ihåg att kontrollera fötterna för sår eller irritation efter träning, och rådfråga din läkare om träning när dina blodglukosnivåer är höga. Motion är en mycket viktig del av diabetesbehandlingen, men den behöver regleras precis som kostplanen.
Typ 1-diabetes diagnostiseras oftast hos unga människor. Vid denna form av diabetes producerar kroppen inte längre insulin, vilket innebär att insulinet måste ersättas regelbundet – vanligtvis genom dagliga injektioner eller en insulinpenna. Typ 2-diabetes uppstår när kroppen blir resistent mot insulin och bukspottkörteln tvingas arbeta hårdare för att producera mer. Personer i alla åldrar kan utveckla typ 2-diabetes, men risken är större hos dem som är överviktiga och/eller fysiskt inaktiva.
Alla med typ 1-diabetes behöver regelbundna insulintillförsel för att överleva, och ibland behöver även personer med typ 2-diabetes insulininjektioner. Din läkare ordinerar insulinterapi utifrån dina individuella behov.
Blodsockerövervakning är en central del av diabetesbehandlingen. Patienter kan skaffa en glukosmätare för att testa sitt blod dagligen. Utifrån resultaten vet de hur mycket eller hur lite socker nästa måltid bör innehålla. Samarbeta med din läkare för att ta fram en övervakningsrutin som passar just dig och dina specifika behov.
Munläkemedel. Det finns flera orala läkemedel mot diabetes som kan komplettera behandlingen. Din läkare bedömer om dessa är nödvändiga i ditt fall och skriver ut det som passar bäst.
Vissa gravida kvinnor upplever diabetessymtom endast under graviditeten; detta kallas graviditetsdiabetes. Behandlingen omfattar alltid kostövervakning och fysisk aktivitet, och i vissa fall krävs även blodsockerkontroller och insulinterapi.
Andra patienter får diagnosen prediabetes, vilket innebär att de löper hög risk att så småningom utveckla typ 2-diabetes. Personer med prediabetes kan oftast hantera sina symtom – och minska risken för att utveckla fullutvecklad diabetes – genom kost och motion. Ibland används även orala diabetesläkemedel eller läkemedel som sänker kolesterolvärdet.
I svåra fall kan diabetesbehandling omfatta kirurgi. Vissa patienter med typ 1-diabetes kan ha nytta av en bukspottkörteltransplantation. En lyckad transplantation skulle innebära att patienten inte längre behöver insulinterapi. Bukspottkörteltransplantationer är dock riskfyllda ingrepp och bör noggrant övervägas tillsammans med läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online