Diabetes mellitus – ofta förkortat till bara diabetes – är ett växande hälsoproblem för miljontals människor. Enligt American Diabetes Association lever 23,6 miljoner barn och vuxna i USA med sjukdomen, vilket motsvarar 7,8 procent av befolkningen. Av dessa är hela 5,7 miljoner omedvetna om att de har diabetes. Tidig upptäckt och snabba åtgärder är avgörande för att förhindra att sjukdomen fortskrider, vilket får många att undra om bensmärtor eller andra till synes harmlösa besvär kan vara tidiga tecken på diabetes.
Man får diagnosen diabetes mellitus när kroppen antingen inte kan producera insulin eller inte kan använda det på rätt sätt. Utan fungerande insulinnivåer kan sockret i blodet inte omvandlas till energi. Detta leder till att blodsockret stiger till farligt höga nivåer. Ett blodglukosvärde på 126 milligram per deciliter (mg/dl) – cirka 7,0 mmol/l – eller högre tyder på diabetes. Värden som ligger nära men strax under denna gräns kopplas till så kallad prediabetes, ett tillstånd där personen löper hög risk att utveckla sjukdomen och som ibland redan börjar ge symtom.
Effekterna av diabetes på kroppen är långtgående och berör nästan alla delar av hälsan. Personer med diabetes är mer mottagliga för en rad relaterade sjukdomar och återkommande smärtor. Bensmärta kan dock bero på många olika faktorer, bland annat muskelkramp, stressfrakturer, inflammerade senor och just diabetes.
Den grupp av sjukdomar som definitivt kopplar samman bensmärta och diabetes heter diabetisk neuropati. National Diabetes Information Clearinghouse (NDIC) beskriver diabetisk neuropati som en familj av nervsjukdomar orsakade av diabetes. Denna typ av nervskada kan gå obemärkt hos vissa personer, medan den hos andra får dramatiska konsekvenser. De diabetiskt orsakade nervbesvären drabbar oftast extremiteterna – särskilt benen – men de kan även påverka kroppens vitala organ. Oavsett var besvären sitter ger neuropatierna smärta, stickningar eller domningar i det drabbade området. Smärtan kan vara olidlig, och domningen kan göra en kroppsdel helt obrukbar.
Diabetisk neuropati och därmed sammanhängande bensmärta kan diagnostiseras på flera sätt. En läkare kan undersöka patientens fötter efter tydliga tecken på perifer neuropati genom att trycka på olika tryckpunkter för att se om patienten är överkänslig eller upplever smärta. Ytterligare tester innefattar bedömning av rörelseförmåga och balans. Andra metoder är elektromyografi (EMG), övervakning av hjärtfrekvens och ultraljudsundersökningar, enligt NDIC.
Om neuropatin inte upptäcks i tid riskerar patienten att drabbas av bestående nervskador. I svåra fall kan obehandlad diabetisk neuropati leda till amputation av en nervskadad extremitet, vanligtvis foten eller benet.
Behandlingen anpassas efter patientens individuella symtom. Vid smärta i ben eller fötter är första steget oftast att få en bättre kontroll över blodsockret. Därefter hanteras smärtan genom livsstilsförändringar eller medicinering. Slutligen är noggrann och regelbunden fotvård avgörande för att minimera risken för permanenta nervskador.
Upplever du återkommande bensmärta, stickningar eller domningar utan någon uppenbar förklaring bör du kontakta vården för en undersökning. Ju tidigare diabetes eller diabetisk neuropati upptäcks, desto större är möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet och skydda nerverna från bestående skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online