Diabetes är en sjukdom där kroppen antingen inte producerar insulin eller inte använder det på rätt sätt. Insulin är ett hormon som behövs för att omvandla socker, stärkelse och annan föda till den energi som krävs i vardagen. Enligt American Diabetes Association lever fler än 23 miljoner vuxna och barn i USA med diabetes.
Vad som exakt orsakar sjukdomen är inte helt känt, men både ärftliga faktorer och miljöfaktorer – såsom kost och fysisk inaktivitet – kan spela en roll. Det finns flera olika typer av diabetes: typ 1, typ 2, graviditetsdiabetes och prediabetes.
Typ 1-diabetes är vanligast hos barn och unga vuxna, och de flesta insjuknar före 14 års ålder. Sjukdomen beror på en autoimmun störning, det vill säga att immunförsvaret inte fungerar som det ska. Kroppen misstolkar insulinet som något skadligt och bildar antikroppar som angriper de egna insulinproducerande cellerna. Denna brist på insulin leder till diabetes. I mer sällsynta fall kan typ 1-diabetes också orsakas av en skada på bukspottkörteln eller efter att körteln opererats bort.
Typ 2-diabetes påverkar kroppens förmåga att använda den smälta födan till tillväxt och energi. Sjukdomen hänger ofta samman med stigande ålder, övervikt, dåliga matvanor och höga nivåer av det skadade kolesterolet. Vid typ 2-diabetes finns två problem med insulinet: muskel-, lever- och fettcellerna använder inte insulinet ordentligt, samtidigt som bukspottkörteln minskar sin insulinproduktion. Detta gör att glukos ansamlas i blodet, passerar ut i urinen och lämnar kroppen – utan att cellerna får sitt viktigaste bränsle.
Vissa kvinnor utvecklar graviditetsdiabetes mot slutet av graviditeten. Oftast försvinner tillståndet efter förlossningen, men kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper ökad risk att senare i livet insjukna i typ 2-diabetes. Orsaken är hormoner under graviditeten som motverkar insulinets effekt, alternativt att kroppen – delvis på grund av viktökningen – inte lyckas producera tillräckligt mycket insulin.
Prediabetes innebär att blodsockernivån är förhöjd, men ännu inte så hög att man klassas som diabetiker. De flesta som har prediabetes vet inte om det, och vet därför inte heller att de riskerar att utveckla diabetes. Tillståndet uppstår när kroppen inte svarar normalt på insulin och inte längre kan hålla blodsockernivån inom det normala intervallet. När cellerna inte kan ta upp glukosen stannar sockret kvar i blodet – och detta förhöjda blodsocker är själva grunden till prediabetes.
Det går idag inte att förebygga typ 1-diabetes. Vissa läkare rekommenderar dock amning av barn som har föräldrar eller syskon med diabetes, samt att begränsa spädbarns konsumtion av komjölk, eftersom detta möjligen kan minska risken.
När det gäller typ 2-diabetes går det att göra mycket. Regelbunden fysisk aktivitet sänker blodsockret och ökar känsligheten för insulin. Kost spelar också en stor roll: mer fiber och fullkorn, samt viktminskning vid övervikt, minskar risken betydligt. Samma råd gäller även för att hindra prediabetes från att utvecklas till full utvecklad diabetes.
Möjligheterna att förebygga graviditetsdiabetes är begränsade, men kvinnor som håller en hälsosam vikt innan graviditeten kan minska sin risk. Risken för komplikationer kan dessutom minskas genom noggranna blodsockerkontroller och tät uppföljning tillsammans med en barnmorska eller läkare under graviditeten.
Tidig upptäckt och en hälsosam livsstil är avgörande. Kontakta vården om du upplever symtom som ökad törst, täta urinträngningar, trötthet eller oförklarlig viktförändring – ju tidigare diabetes upptäcks, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online