Diabetes är en sjukdom där nivåerna av glukos, en sorts socker, är onormalt höga i kroppen. Blodsockertester kan visa om kroppen klarar av att lagra överskottsglukos. Slumpmässiga tester och fastetester har olika diagnostiska värden, och alla blodsockervärden bör alltid granskas tillsammans med en läkare eller annan vårdpersonal.
Glukos är kroppens viktigaste bränsle och får vi framför allt genom nedbrytningen av kolhydrater i maten. Efter en måltid håller ett komplext system i kroppen blodsockernivån inom intervallet cirka 70–130 milligram per deciliter (mg/dl), vilket motsvarar ungefär 3,9–7,2 mmol/l – den enhet som oftast används i Sverige.
Sjunker nivån för lågt frisätter kroppen lagrat glukos och fett som kompensation. Stiger blodsockret för högt frisätter bukspottkörteln insulin, som ser till att överskottsglukosen lagras i musklerna. Hos personer med glukosintolerans (prediabetes) och diabetes saknas insulin antingen helt eller fungerar det inte som det ska. Det leder till skador på blodkärlen, vilket i sin tur orsakar många av de komplikationer som drabbar personer med diabetes.
Ett slumpmässigt blodsockertest kan göras när som helst under dagen och mäter blodsockernivån just i det ögonblicket. American Diabetes Association rekommenderar att blodsockret före en måltid inte överstiger 130 mg/dl (cirka 7,2 mmol/l) och inte 180 mg/dl (cirka 10 mmol/l) efter en måltid.
Visar ditt test högre värden än så bör du kontakta vården för uppföljning och utredning av eventuell glukosintolerans eller diabetes. När en vårdgivare beställer ett "fastande blodsocker"-test bekräftar laboratoriet först exakt vad som avses: ett blodsockertest efter minst åtta timmars fasta, ett test efter fasta som kombineras med ett nytt prov två timmar efter måltid, eller ett fullständigt glukostoleranstest där ett fastevärde mäts innan testet påbörjas.
Det tvåtimmars postprandiella testet kontrollerar hur blodsockernivån beter sig efter en måltid. Ett blodprov tas före måltiden och ett nytt prov två timmar senare. Startvärdet ska vara normalt, och två timmar efter måltiden ska blodsockret ha återgått till normala nivåer, alltså ligga under 130 mg/dl (cirka 7,2 mmol/l).
Hemoglobin är det syretransporterande proteinet i de röda blodkropparna. Hemoglobin A1c är en form av hemoglobin som binder glukos, och att mäta det ger en korrekt bild av blodsockernivåerna under de senaste 90 dagarna. Vårdgivare använder ofta detta test för att kontrollera att en patient med diabetes följer sin behandlingsplan.
Hemoglobin A1c ska utgöra högst 7 procent av kroppens totala mängd hemoglobin. I Sverige anges värdet vanligen enligt IFCC-standard i mmol/mol, där 7 procent motsvarar ungefär 53 mmol/mol. Högre värden tyder på att behandlingen inte följs eller inte fungerar tillräckligt bra.
Glukostoleranstestet undersöker kroppens förmåga att hantera en större mängd glukos på en gång. Testet inleds med ett blodprov vid fasta, därefter dricker man en glukoslösning (ofta i form av en söt dryck) och blodprover tas sedan varje timme i fyra timmar.
Ett normalt svar innebär att blodsockret stiger snabbt efter belastningen och därefter sjunker tillbaka till normala nivåer inom två till tre timmar. Förblir värdena förhöjda längre än så kan det tyda på glukosintolerans eller diabetes.
Trots att hemmablodsockermätare är mycket exakta ersätter deras värden aldrig råd från vårdpersonal. Kontakta alltid din läkare eller diabetessköterska om du får onormala blodsockervärden, oavsett när eller hur mätningen gjordes. Följ din vårdgivares anvisningar för att hålla blodsockret på en hälsosam nivå över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online