Personer med diabetes löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, njursjukdom, blindhet, infektioner och andra potentiellt livshotande tillstånd. Höga blodsockernivåer skadar i princip varje cell och organ i kroppen. Med rätt kost, noggrann blodsockerövervakning, regelbunden motion och god medicinsk vård kan dock många diabetiker förbättra både livskvalitet och livslängd avsevärt.
Det finns två huvudtyper av diabetes mellitus. Den mindre vanliga formen är typ 1-diabetes, som även kallas ungdomsdiabetes eller insulinberoende diabetes. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes.
Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin. Bukspottkörteln, som normalt bildar insulin, fungerar inte som den ska. Insulin behövs för att reglera blodsockernivåerna i blodet och föra glukosen till cellerna där den behövs. Utan glukos börjar cellerna svälta. Därför måste personer med typ 1-diabetes ta insulininjektioner för att överleva.
Personer med typ 2-diabetes kan däremot ofta producera insulin, men i vissa fall räcker produktionen inte till, eller så hanterar kroppen insulinet ineffektivt.
Diabetes påverkar hela kroppen. Förhöjda och svängande glukosnivåer samt skador på celler bidrar till en rad hälsoproblem.
Den allvarligaste, livshotande effekten gäller hjärt- och kärlsystemet. Överskott av socker i blodbanan bidrar till åderförkalkning. Har diabetikern dessutom övervikt ökar risken för hjärtproblem eller stroke ytterligare.
Komplikationer vid båda typerna av diabetes inkluderar även ögonsjukdomen retinopati, som kan leda till blindhet, liksom njursjukdom och nervskador.
Dessutom läker sår långsamt hos diabetiker, vilket innebär en betydligt högre risk för infektioner – även från ytliga skrapsår. Vid neuropati är risken extra hög, eftersom personen kanske inte upptäcker ett sår, exempelvis under foten, förrän infektionen redan har hunnit utvecklas. Kallbrand är ingen ovanlig komplikation hos diabetiker.
Rätt kost, motion, regelbundna läkarundersökningar samt ofta insulin eller tablettbehandling är avgörande för att kontrollera diabetes och förebygga komplikationer. Vissa personer med typ 2-diabetes behöver bara insulininjektioner under en kortare period, om de lyckas hålla sjukdomen under kontroll genom kost och motion.
Diabetiker bör vara noga med att vårda sår, skrapsår och andra skador som kan bli infekterade. Det är också klokt att känna till symtomen på urinvägsinfektioner och andra vanliga åkommor som drabbar diabetiker.
Även om övervikt inte är den enda orsaken till typ 2-diabetes visar många diabetiker stor förbättring efter viktminskning. På grund av de extra risker diabetiker möter bör du dock alltid prata med din läkare innan du gör större kostförändringar eller börjar träna. Du kan behöva få hjärtat undersökt och anpassa kost eller mediciner innan du påbörjar ett nytt träningsprogram.
Typ 1-diabetes kallas ibland ungdomsdiabetes, men den kan också drabba vuxna. Typ 2-diabetes benämns fortfarande ibland som åldersdiabetes, trots att vi idag vet att den kan uppstå i alla åldrar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online