Schwannceller är en typ av gliaceller som lindar sig runt perifera neuroners axoner och bildar en myelinskida. Denna skida isolerar axonen och ökar hastigheten på nervimpulsernas fortledning avsevärt. Utan dessa celler skulle det perifera nervsystemet inte kunna fungera korrekt.
Schwannceller härstammar från den neurala ryggen (neural crest), en övergående struktur som bildas under den embryonala utvecklingen. Den neurala ryggen ger upphov till en mängd olika celltyper, bland annat neuroner, gliaceller och pigmentceller. Schwanncellerna differentierar sig från neurala ryggsceller som vandrar ut till det perifera nervsystemet.
När Schwanncellerna nått det perifera nervsystemet börjar de omsluta neuronernas axoner. Detta sker genom att cellen sträcker ut långa, tunna cytoplasmatiska utskott som spiralvindar runt axonen. Under denna process börjar cellen producera myelin – ett fettämne som fungerar som isolator och förhindrar att elektriska signaler läcker ut från axonen.
Myelinskidan består av flera lager av Schwanncellmembran. Varje lager lindas spiralt runt axonen, och lagren hålls samman av proteiner. Skidan är dock inte kontinuerlig utan avbryts av mellanrum som kallas Ranvierska insnörningar. Dessa noder spelar en avgörande roll för fortledningen av nervimpulser, eftersom de möjliggör saltatorisk ledning där impulsen ”hoppar” mellan noderna.
Schwannceller har också en viktig funktion vid reparationsprocessen efter nervskador. Om en nerv skadas kan Schwanncellerna bidra till att regenerera axonen. De gör detta genom att utsöndra tillväxtfaktorer samt genom att bilda ett stödjeverk (scaffold) längs vilket den regenererande axonen kan växa ut.
Schwannceller är oumbärliga för det perifera nervsystemets funktion. De isolerar axoner med hjälp av myelin, vilket dramatiskt ökar hastigheten på nervimpulsfortledningen, och de spelar dessutom en central roll i återhämtningen efter nervskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online