Matförgiftning orsakas av att man äter kontaminerad eller felaktigt tillagad mat, vilket kan leda till illamående, kräkningar, diarré, muskelkramper och feber. Symtomen brukar pågå i några dagar, och även om de kan göra dig ordentligt eländig är de sällan livshotande om de behandlas på rätt sätt. Barn, gravida och äldre bör dock vara extra försiktiga vid matförgiftning, eftersom de löper störst risk för komplikationer. Du bör alltid kontakta en läkare, eftersom denne lättare kan diagnosticera vilken typ av matförgiftning du drabbats av. Utöver den behandling läkaren eventuellt ordinerar kan du själv vidta några åtgärder för att lindra besvären.
Kräkningar och diarré gör att kroppen förlorar vätska, vilket innebär en risk för uttorkning. Motverka detta genom att dricka vatten, sportdryck eller klara läskedrycker som 7-Up eller ingefärsdryck. Undvik koffeinholdiga drycker – koffein är vätskedrivande – och drick i små klunkar i stället för stora sväljningar. Om du är orolig för ditt näringsintag kan du ta skålar med kycklingbuljong eller buljong. Har du svårt att behålla vätska i kroppen kan du i stället suga på isbitar. Se till att bitarna är små nog för att undvika kvävningsrisk och byt ut dem ofta när de smälter.
När du har matförgiftning klarar du sannolikt inte av att äta mycket, och du bör vänta minst några timmar innan du försöker äta något alls. När du väl gör det, håll dig till smaklig, lättsmält mat och börja långsamt. Kex, rostat bröd, gelé, vitt ris och bananer rekommenderas. Undvik allt tyngre, och sluta äta om du börjar känna dig illamående igen – kräkningar gör att kroppen förlorar både vätska och näring. Undvik även mjölk och mjölkprodukter, eftersom de förvärrar diarrén, och ät aldrig mer än du känner att du klarar av.
Mayo Clinic och andra experter betonar vikten av att undvika läkemedel mot diarré. Även om de kan lindra symtomen minskar de också kroppens förmåga att bekämpa bakterierna, vilket kan förlänga plågan. I vissa fall kan antibiotika vara hjälpsamt, men det beror på vilken typ av mat som förgiftat dig – be alltid läkaren om råd och ta inte antibiotika utan dennes godkännande. På sjukhus kan du få vätska intravenöst, vilket tillför elektrolyter och hjälper kroppen att återfå vätska snabbare än genom att dricka. I de flesta fall föredrar läkare dock att låta symtomen passera utan formell medicinsk behandling. De rekommenderar vila i en lugn miljö, noggrann övervakning av vätskebalansen och en "bit ihop"-attityd tills du börjar må bättre.
Kontakta läkare om symtomen kvarstår i mer än tre dagar, om du får hög feber, blod i avföringen eller kräkningarna, eller om du visar tecken på uttorkning som kraftig törst, mörk urin, yrsel eller minskad urinproduktion. Gravida, små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar bör alltid söka vård tidigare, eftersom de löper större risk för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online