Kelateringsterapi med EDTA (etylendiamintetraättiksyra) är en behandling baserad på aminosyror som använder specifika aminosyror för att lokalisera, binda till sig och avlägsna skadliga toxiska ämnen ur kroppen. Metoden har använts i årtionden för att behandla blyförgiftning. Även om erfarenheten av EDTA-kelateringsterapi för andra ändamål är relativt kort och omdiskuterad, finns det viss forskning som tyder på att den kan rensa kroppen från andra tungmetaller samt lindra kroniska smärtor och sjukdomssymtom.
Att avlägsna giftiga ämnen är en naturlig process i människokroppen. I en idealisk miljö skulle denna utsöndringsprocess helt eliminera varje livshotande toxin så snart det kommit in i kroppen. Eftersom vi lever i en förorenad värld med ständig exponering för gifter, utsöndrar våra kroppar dock inte toxiner i den takt som krävs för att hålla de interna rensningsprocesserna på optimal nivå.
EDTA-kelateringsterapi har potentialen att efterlikna och utöka utsöndringsförmågan när immunsystemet överbelastats av toxiner. Det är dock fortfarande oklart hur EDTA egentligen fungerar, enligt Vanderbilt University.
EDTA-kelateringsterapi utvecklades ursprungligen av tyska forskare år 1931 för att eliminera tungmetallförgiftning, såsom aluminium, bly, kadmium och kvicksilver, ur kroppen. År 1948 blev behandlingen populär i USA efter att den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) godkände intravenös administrering av EDTA-kelateringsterapi för borttagning av tungmetalltoxicitet.
Ungefär samtidigt erkände den amerikanska flottan metodens effektivitet för att avlägsna tungmetaller hos sina sjömän. Under samma period började läkare experimentera med EDTA-kelateringsterapi på patienter med arterioskleros och rapporterade förbättringar vad gäller minnesförlust och kärlkramp (angina).
År 1955 bekräftade forskare att EDTA-kelateringsterapi faktiskt kunde avlägsna metastatiskt kalcium, vilket är en huvudkomponent i aterosklerotiska plack. Detta har legat till grund för de senaste 50 årens vetenskapliga studier och kliniska praktik med EDTA-kelateringsterapi – inte bara mot tungmetaller och arterioskleros, utan även mot ett brett spektrum av andra gifter och sjukdomskomponenter.
EDTA-kelateringsterapi är godkänd av FDA som behandling endast för avlägsnande av tungmetalltoxicitet. Den är inte godkänd för något annat syfte, men alternativa vårdutövare använder olika former av EDTA-kelateringsterapi för att behandla en rad olika sjukdomar. Dessa utövare har många egna teorier om behandlingarnas giltighet och effektivitet, men teorierna varierar kraftigt och det finns inget allmänt accepterat vetenskapligt stöd för någon av dem.
Medan EDTA-kelateringsterapi fortfarande används i stor utsträckning för avlägsnande av tungmetalltoxiner samt aterosklerotiska plack, används numera olika varianter av alternativa medicinska utövare för en mängd andra åkommor. Orala EDTA-preparat används bland annat för att lindra symtom vid tillstånd som senilitet, Alzheimers sjukdom, Picks atrofi, högt blodtryck, smärta och domningar i benen, benkramper, makuladegeneration, sklerodermi, kalcifierade nekrotiska sår, reumatoid artrit och autism.
År 2005 genomförde forskarna Seely, Wu och Mills en granskning som omfattade fem randomiserade kontrollerade prövningar av EDTA-kelatering. Endast två av de fem studierna talade för användningen av EDTA-kelateringsterapi. De övriga tre studierna visade ingen signifikant skillnad i effekt jämfört med placebo. Detta understryker vikten av fortsatt forskning innan behandlingen kan rekommenderas för användningsområden utöver tungmetallförgiftning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online