Från 1700-talet fram till 1900-talet användes kvicksilver i stor utsträckning i termometrar, glödlampor, vacciner, antiseptiska hudmedel och tandfyllningar. Dessa användningsområden har fasats ut i takt med att kunskapen om kvicksilverets toxicitet har ökat. Regleringar i USA och internationellt begränsar yrkesmässig exponering för kvicksilver och hanterar miljöföroreningar från industriella utsläpp, främst från kolkraftverk.
Tyvärr har stora mängder organiska kvicksilverföreningar förorenat många sjöar och floder och redan tagit sig in i näringskedjan, där de högsta halterna finns i vissa arter av fisk och skaldjur. Kvicksilver är mycket giftigt vid intag eller inandning, och symtom på kvicksilverförgiftning inkluderar perifer neuropati, hudförändringar, ökad salivering, högt blodtryck, förlust av hår, tänder och naglar, utslag, muskelsvaghet, nedsatt njurfunktion, känslomässig instabilitet, minnesproblem och sömnlöshet. Det finns även studier som kopplar kvicksilver till autism hos barn.
Det är meningslöst att påbörja en avgiftning av kvicksilver utan att först eliminera exponeringen för giftet. För vissa kan detta innebära att amalgamfyllningar i tänderna tas bort och ersätts. Den som bor i ett kraftigt förorenat område eller nära en förorenad sjö eller flod bör överväga att flytta. Om vacciner måste ges bör endast timerosalfria vacciner användas.
För de flesta handlar det dock framför allt om att begränsa konsumtionen av saltvattenfisk och skaldjur, särskilt räkor, pilgrsmusslor, hummer, albacoretonfisk, havsguldfisk, blåfisk, grouper, marlin, havsabborre, haj, svärdfisk, tilefish och kungsmakrill. Gravida kvinnor och personer med akut kvicksilverförgiftning bör helt avstå från fisk och skaldjur.
Kelatering är en process där reaktiva ämnen förs in i kroppen för att binda skadliga gifter, dra ut dem ur djupa vävnader och in i blodströmmen, där de kan utsöndras. De vanligaste medicinska kelatorerna vid kvicksilveravgiftning är DMPS (2,3-dimercaptopropansulfonat) och DMSA (meso-2,3-dimerkaptobärnstenssyra), som avlägsnar löst bundet kvicksilver, samt liponsyra, som kan avlägsna hårt bundet kvicksilver i hjärnan.
Dessa ämnen administreras via injektioner, stolpiller eller genom huden. Även om medicinsk kelatering är en beprövad metod för avgiftning av tungmetaller kan den vara kostsam och långdragen – ofta flera år – och kan potentiellt ge farliga biverkningar, särskilt på njurarna. Kelatering måste därför alltid övervakas noga av medicinsk personal.
Vitlök och koriander är allmänt erkända som de bästa naturliga kelaterande ämnena vid avgiftning. För att vara effektiv bör ekologiska varianter ätas råa i så stora doser som är möjligt att inta bekvämt. Minst två till tre vitlöksklyftor per dag krävs, och de bör finhackas eller krossas strax före intag. Koriander passar utmärkt i råa juicer och gröna smoothies, samt i sallader och pesto. Även mariatistel är en erkänd naturlig kelator.
Läkare rekommenderar en proteinrik kost under avgiftning av tungmetaller, eftersom vissa aminosyror kan överföra metaller och underlätta avgiftningsprocessen. Den mest rekommenderade källan är chlorella – en encellig blågrön alg som i torkat tillstånd består av cirka 45 procent protein. Chlorella har visat sig effektiv vid avgiftning av dioxiner och vid behandling efter strålningsexponering. Den förknippas också med sänkt blodtryck, lägre kolesterol, snabbare sårläkning och förstärkt immunförsvar.
Tillräckligt dagligt intag av magnesium, natrium, zink och andra mineraler är avgörande vid metalldetox, eftersom vissa mineraler går förlorade under avgiftningsprocessen, medan andra i rikliga mängder underlättar kelateringen. Vitaminer, särskilt antioxidanterna C och E, kan dessutom minska risken för biverkningar.
Kelatering avlägsnar bara kvicksilvret från känsliga vävnader – det måste fortfarande elimineras ur kroppen. Upp till 90 procent av det kelaterade kvicksilvret passerar genom avföringen. Det är därför viktigt att hålla magen regelbunden och ha två eller till och med tre tarmtömningar per dag under avgiftningen. Om detta visar sig svårt kan naturliga laxermedel som psyllium underlätta processen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online