Stormhatt (Aconitum) är en blommande växt som också kallas akonit, vargbane, munkehätta och djävulshjälm. Släktet omfattar mer än 250 olika arter, som alla känns igen på sina stora, mörklila blommor. Stormhatten är en flerårig ört som vanligtvis blir mellan 60 och 120 centimeter hög.
OBS! Alla delar av växten är extremt giftiga. Artikeln beskriver traditionell och historisk användning och är inte en uppmaning att själv använda växten i medicinskt syfte.
Stormhatt förekommer främst i skogar längs bergskedjor i olika delar av Europa. Den är vanlig i Pyrenéerna samt i Österrike, Tyskland, Danmark och på den skandinaviska halvön. Växten finns även i Alperna, i Himalaya och i stora delar av Sibirien.
Vid förtäring orsakar stormhatt domningar och nedsatt funktion i känselnerverna. Det är ett gift som dämpar nervsystemets aktivitet. I större mängder kan det utlösa kräkningar, magirritation, synstörningar, kyla i ben och fötter samt vanföreställningar. Terapeutiskt har växten framför allt använts som ett lugnande medel för kapillärblodcirkulationen, med syfte att mildra hjärtats slagkraft och slagfrekvens.
I mycket små doser har stormhatt traditionellt använts mot nervsmärta, så kallad neuralgi. Den har även använts vid reumatism och ischias – smärta, domningar eller svaghet i benet som orsakas av att ischiasnerven är klämd. Stormhatt ingår dessutom i traditionella homeopatiska preparat mot förkylning och influensa.
Historiskt har stormhatt använts som lugnande medel vid tillstånd med ökad muskulär, kärl- och nervaktivitet. Det inkluderar en rad inflammatoriska sjukdomar, exempelvis gastrit (inflammation i magsäckens slemhinna), scharlakansfeber och peritonit (inflammation i bukhinnan). Andra användningsområden har varit sömnlöshet samt oro och rastlöshet som beror på nervös spänning.
Stormhatt har också använts mot irritation i slemhinnorna, bland annat vid akut katarr (svullnad i slemhinnorna) och akut faryngit (inflammation i svalget). Historiskt sett var den ett av de första botemedlen mot halsmandelsinflammation och krupp – en kraftig, krampaktig hosta. Särskilt användes växten för att lindra de spasmer som följer med krupp och för att förkorta förloppet av halsmandelsinflammation.
På grund av sin extrema giftighet har stormhatt genom historien använts som gift – bland annat som pilgift samt vid avrättningar, självmord och mord. Enligt folktron ingick växten även i de salvor som häxor sägs ha använt för att framkalla känslan av att flyga.
Trots sina traditionella användningsområden är stormhatt så pass giftig att den inte bör hanteras eller användas utan professionell vägledning. Redan små mängder kan vara livsfarliga, och eventuell användning i medicinskt syfte ska alltid ske under överinseende av kvalificerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online