Arsenik i miljön: vad du behöver veta om hälsorisker och exponering

Arsenik är ett naturligt förekommande grundämne som finns i jordskorpan. Ämnet kan frigöras till miljön både genom naturliga processer – som vulkanutbrott och vittring av bergarter – och genom mänskliga aktiviteter såsom gruvdrift, smältning av metaller och förbränning av fossila bränslen.

En välkänd cancerframkallande faktor

Arsenik klassas som ett cancerframkallande ämne, och långvarig exponering har kopplats till flera allvarliga hälsoproblem. Forskning visar samband mellan arsenikexponering och cancer i hud, lungor, urinblåsa och njurar. Ämnet kan dessutom skada nervsystemet, fortplantningssystemet och immunförsvaret.

De viktigaste exponeringskällorna

Människor kommer främst i kontakt med arsenik via förorenat dricksvatten, livsmedel och luft. Ämnet kan även tas upp genom huden vid direktkontakt med förorenat vatten eller jord.

Dricksvatten

Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) har satt en gränsvärde för arsenik i dricksvatten på 10 mikrogram per liter (10 ppb). Samma gränsvärde gäller inom EU. Trots detta finns det samhällen – inte minst i USA – där arsenikhalten i dricksvattnet överskrider gränsvärdet.

Arsenik kan ta sig in i dricksvattentäkter från naturliga källor, exempelvis via förorenat grundvatten, eller från mänskliga aktiviteter som gruvdrift och metallsmältning.

Livsmedel

Arsenik finns i en rad olika livsmedel, bland annat ris, vete, frukt, grönsaker och kött. Mängden arsenik beror på livsmedelstypen samt hur den odlats och producerats.

Ris är ett av de livsmedel som oftast innehåller förhöjda halter arsenik. Orsaken är att risväxter effektivt tar upp arsenik från vattnet de odlas i. Halterna varierar beroende på ristyp, odlingslandskapet och vilka jordbruksmetoder som använts. Fullkornsris innehåller generellt mer arsenik än polerat vitt ris, eftersom arseniken koncentreras i de yttre lagren av säden.

Luft

Arsenik kan släppas ut i luften från industriella verksamheter som gruvdrift, smältverk och förbränning av fossila bränslen. Utsläppen från dessa aktiviteter kan förorena luften vi andas.

Naturliga källor som vulkanutbrott och skogsbränder bidrar också till utsläpp av arsenik i atmosfären.

Vem löper störst risk att utsättas?

Hur mycket arsenik en person utsätts för beror på flera faktorer, bland annat bostadsort, kostvanor och yrke.

• Bostadsort: Personer som bor i områden med höga arsenikhalter i dricksvatten eller luft löper ökad risk.
• Kostvanor: Den som äter stora mängder ris exponeras ofta för mer arsenik.
• Yrkesliv: Arbetare inom gruvdrift, smältning och andra industrier där arsenik används löper förhöjd risk vid bristande säkerhetsrutiner.

Arsenikens effekter på hälsan

Exponering för arsenik kan ge upphov till flera olika hälsoproblem:

• Cancer: Långvarig exponering har kopplats till cancerformer som hudcancer, lungcancer, urinblåsecancer och njurcancer.
• Nervsystemskador: Arsenik kan orsaka domningar, stickningar och muskelsvaghet.
• Skador på fortplantningssystemet: Exponering kan leda till problem som infertilitet och missfall.
• Svagt immunförsvar: Arsenik försämrar immunförsvaret och gör kroppen mer mottaglig för infektioner.

Så skyddar du dig mot arsenik

Det finns flera åtgärder du kan vidta för att minska din exponering:

• Drick filtrerat vatten: Låt analysera ditt dricksvatten och installera ett filter om arsenikhalterna är förhöjda.
• Ät mindre ris: Minska risintaget eller variera med andra spannmål som havre, quinoa och korn.
• Undvik förorenad luft: Bor du i ett område med höga arsenikhalter i luften kan det vara klokt att begränsa tiden utomhus vid hög föroreningsnivå.
• Använd skyddsutrustning: Arbetar du i en industri som hanterar arsenik bör du alltid använda skyddskläder och följa gällande säkerhetsföreskrifter.

Om du oroar dig för din exponering för arsenik, tveka inte att kontakta din läkare.