
Svaret är: Falskt
Body Mass Index (BMI) är ett mått på kroppsfett som baseras på längd och vikt. Det beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av personens längd i meter. Trots att BMI ofta används inom vården är det inte den mest exakta metoden för att bestämma kroppssammansättning.
Anledningen är att BMI inte tar hänsyn till flera viktiga faktorer, exempelvis:
Det finns flera metoder som ger en betydligt mer träffsäker bild av kroppens sammansättning:
Hudvecksmätare används för att mäta tjockleken på hudveck vid olika punkter på kroppen. Utifrån dessa mått kan kroppsfettsprocenten uppskattas. Metoden är enkel och billig men kräver viss erfarenhet för att ge tillförlitliga resultat.
BIA mäter kroppens resistans mot en svag elektrisk ström. Eftersom fett och muskler leder ström olika bra kan metoden användas för att uppskatta kroppsfettsprocenten. BIA finns både som enkla vågar för hemmabruk och avancerad utrustning inom vården.
DXA är en röntgenteknik som mäter både bendensitet och kroppsfettsprocent. Metoden anses vara en av de mest exakta och ger dessutom information om hur fettet är fördelat i kroppen. Den används ofta inom forskning och specialistvård.
Vid undervattensvägning mäts kroppens densitet genom att personen vägs under vatten. Eftersom fett väger mindre än muskler och ben kan kroppsfettsprocenten beräknas med hög precision. Metoden var länge betraktad som guldstandarden, men kräver specialutrustning och är därför ovanlig i vardagen.
Påståendet att BMI är den mest exakta metoden för att bestämma kroppssammansättning är alltså falskt. BMI är ett enkelt och användbart screeningverktyg på befolkningsnivå, men för individuell analys av kroppssammansättning är metoder som DXA, BIA, hudvecksmätning och undervattensvägning betydligt mer exakta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online