Människor med sensoriska integrationsproblem har svårt att bearbeta sensoriska intryck. Detta kan handla om överstimulering eller understimulering av de olika sinnena. Resultatet blir en varierande grad av sensorisk överkänslighet eller hyposensitivitet, något som ofta ses vid tillstånd som autism. Inom arbetsterapin har man utvecklat många effektiva tekniker för att behandla dessa utmaningar – terapeutisk borstning är en av dem.
Terapeutisk borstning är ett mycket specifikt protokoll som utvecklades av Patricia Wilbarger, en internationellt uppmärksammad arbetsterapeut. Tekniken kallas formellt för Wilbargers teknik med djupt tryck och proprioception (DPPT – Deep Pressure and Proprioceptive Technique). Som namnet antyder handlar det om mycket mer än att bara borsta huden. Dessutom utförs behandlingen aldrig isolerat från andra arbetsterapeutiska insatser för sensorisk integration.
Arbetsterapeuten tar fram en individanpassad behandlingsplan som möter varje klients behov av en så kallad "sensorisk diet". Terapeutisk borstning bör därför alltid ske under ledning av en utbildad arbetsterapeut.
Terapeutisk borstning utförs med en särskild typ av borste som liknar en kirurgisk borste. Borsten sitter tätt och är inte alltför styva. Borstningen börjar vid armarna och fortsätter ned mot fötterna, och den utförs aldrig på hals, bröst eller mage. Ett mycket bestämt mönster följs, och trycket anpassas efter klientens behov. För personer med muntlig överkänslighet finns även en oral taktil teknik (OTT – Oral Tactile Technique) som används i munnen.
Arbetsterapeuten lägger upp ett individanpassat schema som inleds med mycket frekventa sessioner och som successivt trappas ned i takt med att framstegen utvärderas. Efter varje borstningssession utförs ledkomprimeringsterapi för att fullborda den djupa tryckstimuleringen. Detta görs genom att försiktigt trycka ihop leden från båda sidor där ledytorna möts. Arbetsterapeuten anger vilka leder som ska behandlas och i vilken ordning.
Trycket appliceras aldrig så hårt att det gör ont, vare sig vid borstning eller ledkomprimering – syftet är endast att ge tillräcklig stimulans till klientens centrala nervsystem. Ingen av behandlingarna utförs någonsin isolerat från den andra. Terapeutisk borstning är alltså en mycket specialiserad behandling som kräver en arbetsterapeuts expertis. Terapeuten instruerar dock individen eller föräldern hur behandlingen ska fortsätta hemma.
Även om terapeutisk borstning inte stöds av omfattande vetenskaplig forskning har dess dokumenterade framgångar gjort den till ett allt populärare behandlingsalternativ bland arbetsterapeuter. Behandlingen minskar ofta sensoriska integrationsproblem på ett mätbart sätt, vilket ger förbättrade färdigheter i vardagen som taktil respons, fokus, vakenhet, bättre koordination och ökad självreglering. För att säkerställa ett gott resultat bör du kontrollera att din arbetsterapeut är utbildad inte bara inom sensorisk integration utan också specifikt i terapeutisk borstning.
Se referenserna i denna artikel för att hitta en arbetsterapeut i ditt område. Du kan också börja med att kontakta en husläkare, men inte alla läkare är bekanta med sensoriska integrationsproblem, och inte alla stödjer denna typ av terapi ens om de känner till den. På grund av bristen på vetenskapliga studier betraktas behandlingen fortfarande som alternativ terapi av många, vilket också kan påverka ersättningen från försäkringar. När det gäller barn är en barnläkare specialiserad på barns utveckling, till exempel inom habiliteringen, betydligt mer sannolik att ha kunskap inom detta område.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online