
Tekniska hjälpmedel ger människor med fysiska och motoriska funktionsnedsättningar möjligheten att ta del av världen omkring sig. För personer med begränsad eller kraftigt nedsatt rörelseförmåga öppnar hjälpmedlen vägen till ett mer självständigt liv. De används både i skolan och i hemmet för att utöka förmågorna och höja livskvaliteten.
Enligt det amerikanska hälsodepartementet definieras hjälpmedelsteknik av Assistive Technology Act från 1998 som "varje artikel, utrustning eller produktsystem som hjälper en person med funktionsnedsättning att öka eller förbättra sina funktionella förmågor". Begreppet täcker allt från enkla vardagsredskap till avancerad digital teknik.
General Medical Council definierar motoriska funktionsnedsättningar som en "förlust eller begränsning av funktion i muskelkontroll eller rörelse, eller en begränsning i rörlighet". Detta omfattar svårigheter orsakade av reumatism och artros, förlamning samt amputerade lemmar.
California State University Northridge beskriver fysisk funktionsnedsättning som ett samlingsbegrepp som innefattar "ortopediska, neuromuskulära, kardiovaskulära och pulmonella störningar". Fysiska funktionsnedsättningar kan vara resultatet av antingen en skada eller en sjukdom.
Kontrollenheter underlättar rörligheten eller utförandet av olika funktioner. Rullstolar, rullatorer och käppar hjälper personer med rörelseproblem att ta sig från en plats till en annan. Munpinnar och huvudstyrspetsar ger användaren kontroll över omgivningen – munpinnen styrs med munnen, medan huvudstyrspetsen kontrolleras med en stav som fästs vid huvudet. Så kallad enkelknappsteknik gör det dessutom möjligt att styra utrustningen med hjälp av en enda kroppsrörelse.
General Medical Council listar flera typer av datorstöd för personer med motoriska funktionsnedsättningar:
Många hjälpmedel underlättar vanliga sysslor och vardagliga göromål. Känsliga ljudaktiverade omkopplare gör det enkelt att tända ljuset. I köket finns förstorade bestick och handtag som gör det lättare att greppa och hålla. Automatiska matningsanordningar styrs med hak-, fot- eller handomkopplare för personer som inte kan hålla besticken själva.
I badrummet underlättar stödhandtag, duschpallar, badkar med dörr och badlyft de dagliga rutinerna. Andra vanligt förekommande hjälpmedel i hemmet är greppstavar, fjärrkontroller, rullstolslyftar, kropps vårdredskap med stora handtag, kardborreband samt ljussignalsystem som ersätter ljudsignaler. Tillsammans bidrar dessa lösningar till ett tryggare och självständigare vardagsliv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online