Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en IQ under genomsnittet och förväntas därför ha svårigheter med att lära sig nya saker. Personer med specifika inlärningssvårigheter har däremot normal eller till och med övergenomsnittlig begåvning – men presterar ändå på en nivå som ligger betydligt under sin faktiska förmåga.
Inlärningssvårigheter är ett samlingsnamn för en rad neurologiska funktionsvariationer som orsakar svårigheter i inlärningen. De bör inte förväxlas med de utmaningar som personer med intellektuell funktionsnedsättning möter i vardagen. Nedan beskrivs de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter.
Dyslexi innebär svårigheter att avkoda och förstå skriftspråk och kallas därför ibland för läs- och skrivsvårighet. Det kan handla om problem med att koppla ihop bokstäver med ljud, läsa flytande eller stava korrekt.
Dyskalkyli är svårigheter att förstå matematiska begrepp samt att hantera tal, räkning och kvantitativ information. Det kan exempelvis yttra sig i problem med att uppskatta mängder eller minnas sifferkombinationer.
Dysgrafi handlar om svårigheter med att skriva, bland annat att forma bokstäver och siffror samt att hålla sig inom givna ramar på papperet. Även skrivtempo och förmågan att sätta ord på tankar i skrift kan påverkas.
ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) fungerar som en inlärningssvårighet när symptomen stör förmågan att koncentrera sig, organisera sitt arbete och slutföra uppgifter. Koncentrationssvårigheterna gör det svårt att tillgodogöra sig undervisning trots normal begåvning.
Icke-verbala funktionsnedsättningar, exempelvis tillstånd inom Aspergerspektrumet, påverkar inlärningen genom att störa det sociala beteendet samt den intuitiva och värderande förmågan. Personer med dessa svårigheter kan ha svårt att tolka kroppsspråk, tonläge och outtalade regler i sociala sammanhang.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online