
Tekniken har öppnat helt nya vägar för elever med funktionsnedsättningar att kommunicera och lära sig. Med hjälp av assisterande teknologi kan eleverna utveckla sina förmågor och fungera alltmer självständigt. I många fall gör detta att de kan delta i den ordinarie undervisningen, vilket minskar behovet av specialpedagogisk placering.
Enligt KidSource skapades lagen Technology-Related Assistance for Individuals with Disabilities Act (Tech Act) år 1988 för att förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till assisterande tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. Lagen definierar assisterande teknik som varje "föremål, utrustningsdel eller produktsystem som används för att öka, bibehålla eller förbättra de funktionella förmågorna hos personer med funktionsnedsättningar". Detta omfattar även hjälpmedel som modifierats eller anpassats efter individens specifika behov.
Skolor är skyldiga att tillhandahålla teknologi till elever med funktionsnedsättningar enligt lagen Individuals with Disabilities Education Act (IDEA). Lagens mål är att ge dessa elever samma möjligheter att lära sig som alla andra elever. Utrustningen och tjänsterna ska erbjudas kostnadsfritt. I vissa fall kan skolans bedömningsteam dessutom avgöra att barnet behöver använda hjälpmedlen även hemma.
KidSource delar in hjälpmedlen i två kategorier: högteknologiska och lågteknologiska. Högteknologiska hjälpmedel innehåller oftast någon form av datorkrets, medan lågteknologiska hjälpmedel är enkla produkter som går att köpa via kataloger eller i järnhandeln. Exempel på högteknologiska hjälpmedel är talande klockor, miniräknare med teckenigenkänning, röstigenkänning, talsynteser, alternativa tangentbord, ordprediktering och kommunikationshjälpmedel. Bland de lågteknologiska hjälpmedlen återfinns enkla knappströmbrytare, pennfattare, bildkort, arbetsböcker och kassettbandspelare.
Enligt Education World kan blinda och synsvaga elever dra stor nytta av flera olika tekniker i klassrummet. Taligenkänningssystem gör det möjligt för eleverna att styra datorn med rösten. Läsmaskiner och särskild mjukvara översätter skriven text till uppläst ljud, och punktskriftsmaskiner omvandlar text till punktskrift. Elever med nedsatt syn gynnas av förstorande mjukvara eller hårdvara som förstorar texten medan den flyttas över skärmen. Talande miniräknare gör det möjligt för elever med funktionsnedsättningar att lösa samma matematikuppgifter som sina klasskamrater – räknaren läser upp de intryckta siffrorna samt det svar eleven räknat fram.
Elever som är hörselskadade eller döva har nytta av flera olika hjälpmedel. Dessa inkluderar hörapparater, personliga FM-system, ljuddfälts-FM-system samt TDD (telekommunikationsanordning för döva), även kallad TTY. En TDD är utrustad med tangentbord och visuell skärm. Vissa klassrum använder även textning som översätter ljudet till text som visas på en video- eller TV-skärm.
Fler typer av teknik som används för att underlätta vardagen i klassrummet innefattar liggningsramar, rullstolar, gångstöd, ståhjälpmedel, anatomiska positioneringshjälpmedel, fjärrstyrda strömbrytare, robotarmar, alternativa tangentbord, pekpaneler, översättningsprogram, skyltar i punktskrift samt system med blinkande ljus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online