Begreppet "vuxet barn med funktionsnedsättning" syftar på personer över 18 år som lever med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar till följd av en olycka, skada, genetiska faktorer eller sjukdom. Många föräldrar tar på sig hela eller delar av ansvaret för att skapa en trygg och hälsosam miljö för sitt barn. Eftersom omvårdnaden av ett vuxet barn med funktionsnedsättning kan vara både fysiskt och känslomässigt utmattande är det viktigt att utnyttja de många resurser och former av stöd som finns tillgängliga.
Även med hjälp från vänner och familj kan det vara utmattande att ge ett vuxet barn med funktionsnedsättning heltidsomsorg. För att lätta bördan bör du ta del av de omsorgstjänster som finns i ditt närområde. Exempel på sådana tjänster är medicinsk och icke-medicinsk hemvård, fysioterapi, hushållshjälp, transporttjänster och matleveranser.
Många kommuner erbjuder även daglig verksamhet eller dagverksamhet för vuxna, där personer med funktionsnedsättning får delta i meningsfulla aktiviteter och få hälso- och sjukvårdstjänster under dagen. Genom att låta ditt vuxna barn delta i ett sådant program får du möjlighet att fortsätta arbeta eller umgås med vänner, samtidigt som ditt barn får den uppmärksamhet och omsorg hen behöver.
Vissa vuxna barn med funktionsnedsättning klarar att vara hemma på egen hand under den tid du och andra familjemedlemmar är borta. I sådana fall kan det vara klokt att investera i ett personlarm. Det kan exempelvis röra sig om ett halsband eller armband med en knapp som barnet kan trycka på för att larma en larmcentral vid en akut situation. Kom ihåg att nödsituationer även kan inträffa när du är hemma. Genom att installera ett interntelefon- eller videosystem kan du höra och/eller se ditt barn från ett annat rum i hemmet.
Om du har ett vuxet barn är du sannolikt medelålders eller äldre. Fundera över vem som kommer att ta hand om ditt barn när du inte längre finns i livet eller blivit för gammal för att kunna vårda hen. Börja med att kontakta en lokal myndighet eller organisation som arbetar med frågor rörande funktionsnedsättning. Sådana organisationer kan vägleda dig i valet av framtida tjänster och boendelösningar för ditt barn. De kan dessutom hjälpa dig att komma i kontakt med stödgrupper och terapeuter som kan hjälpa dig och ditt barn att känslomässigt förbereda er för framtiden.
En annan viktig åtgärd är att ha ett ärligt samtal med övriga familjemedlemmar i ämnet. Syskon lovar exempelvis ofta, drivna av skuldkänslor, att de ska ta hand om en funktionsnedsatt bror eller syster senare i livet – löften som sällan är realistiska. Att acceptera att vissa familjemedlemmar inte är beredda att ta ansvar för ditt barn efter din tid kan vara smärtsamt, men det är viktigt att veta i förväg så att du kan ordna alternativa lösningar.
Det är också viktigt att uppmuntra ditt barns självständighet så långt det är möjligt. Lär exempelvis din dotter att sköta sin egen tvätt om hon har förmåga att göra det själv. Att kunna förlita sig på sig själv gör övergången lättare för henne när du inte längre finns där eller har förmåga att hjälpa till. Ditt mål bör vara att minimera den trauma som följer med att förlora en förälder – och i förlängningen kanske även ett hem och välkända rutiner.
Arbeta dessutom med att låta människor utanför familjen komma in i ditt barns liv. Möjligheten att umgås med andra – något som kan främjas genom deltagande i lokala klubbar för personer med funktionsnedsättning eller evenemang som Special Olympics – kan hjälpa ditt barn att lättare anpassa sig till en ny boendesituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online