Inlärningssvårigheter, som dyslexi, kan ibland vara svåra att diagnostisera eftersom de varierar kraftigt i grad och svårighetsnivå. Andra tillstånd, som ADHD och autism, räknas inte som inlärningssvårigheter men förekommer ofta samtidigt med dem. Det är därför viktigt att ta följande symtom på allvar, eftersom de kan tyda på att en person har en inlärningsstörning och eventuellt även ett relaterat tillstånd. När en korrekt diagnos har ställts kan behandling påbörjas för att förbättra bristande inlärningsförmåga.
Försenad talutveckling kan vara ett av de tidigaste tecknen på att en person har en inlärningssvårighet. Den visar sig i barndomen och kan också bero på andra problem, som hörselnedsättning eller cerebral pares. I vissa fall handlar det dock bara om ett barn som är en så kallad sen utvecklare och som kommer att bygga upp sina kommunikationsfärdigheter i egen takt. Barnets barnläkare bör kunna bedöma om patienten når sina talmilstolpar. Verkar det finnas en försening är det bäst att barnet undersöks noggrant för eventuella allvarliga störningar.
Sambandet mellan ord, ljud och deras betydelser kan vara mycket förvirrande för någon med en inlärningsstörning. Personer som har svårt med läsförståelse bör därför testas för en eventuell störning. Utan behandling kan problemet leda till minskat intresse för läsning och skrivning. Det kan också hämma personens ordförråd och stavfärdigheter.
Inlärningssvårigheter som dyslexi förknippas ofta med problem med sekvensering. Det innebär att en person har svårt att placera bokstäver och siffror i rätt ordning. Ett sådant problem påverkar både läsningen och matematikkunskaperna, vilket gör det till ett av de mest funktionsnedsättande symtomen vid inlärningssvårigheter.
Personer med en inlärningssvårighet kan ibland ha svårt att utveckla goda skrivfärdigheter. Även om personen tittar direkt på en bokstav eller ett ord är det svårt att återge den för hand. Handstillet blir slarvigt och oorganiserat, eftersom det är svårt att bibehålla enhetlighet i skrivstilen.
Detta allvarliga symtom kan visa sig på många olika sätt. När finmotoriken påverkas kan en person med inlärningssvårighet ha svårt att skriva eller klippa ordentligt. Öga-hand-koordinationen kan också påverkas så att det blir svårt att spela sport. Små barn med grovmotoriska problem kan dessutom nå vissa fysiska milstolpar sent, exempelvis förmågan att hålla balansen när de går eller hoppar på plats.
Personer med inlärningssvårigheter kan uppvisa kort uppmärksamhetsspann. Det är begripligt, eftersom visuell och auditiv bearbetning av information kan vara svårt. För många är det helt enkelt lättare att stänga ute ny information än att försöka ta emot den. Brister i fokus och oförmåga att slutföra uppgifter kan påverka både ett barns skolarbete och en vuxens karriär.
Både barn och vuxna med inlärningssvårigheter kan visa beteendeproblem. Det beror ofta på frustrationen över sitt tillstånd. Att ha svårt att lära sig nya färdigheter kan göra det svårt att knyta an till lärare, arbetsgivare och kamrater. Studiemässiga och karriärmässiga problem är vanliga följer av inlärningssvårigheter, vilket i sin tur påverkar personens självkänsla och emotionella välbefinnande.
Om du misstänker att ditt barn eller du själv har en inlärningssvårighet är det klokt att kontakta logoped, psykolog eller elevhälsan för en utredning. En tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiva insatser, exempelvis specialpedagogiskt stöd, och ger betydligt bättre förutsättningar både i skolan och i arbetslivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online