Servicehundar har en alldeles särskild ställning i samhället: de får följa med sin ägare praktiskt taget överallt. De tillåts resa i passagerarutrymmet på flygplan och vistas på restauranger, i butiker och på banker. En servicehund är en arbetande hund som utför en tjänst åt sin ägare, och enligt lag får den varken vägras inträde till lokaler eller byggnader där ägaren har rätt att befinna sig, eller belastas med extra avgifter.
En servicehund är en av tre typer av assistanshundar enligt den internationella organisationen Assistance Dogs International (ADI). Medan lederhundar tränas för synskadade och signalhundar för personer med hörselnedsättning, tränas servicehundar för att hjälpa människor med andra typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om personer som använder rullstol, behöver hjälp vid epileptiska anfall, har balansproblem, ett psykiatriskt funktionshinder eller en medicinsk åkomma (som diabetes) som kräver hjälp utifrån för att hanteras.
Servicehundar är en relativt ny företeelse, både för personer med funktionsnedsättningar och för allmänheten. Lederhundar blev en del av det amerikanska samhället 1929, när organisationen The Seeing Eye grundades. Vid den tiden tränades de flesta hundar av grupper som även utbildade hundar för hörselskadade. De första programmen för signalhundar tillkom i mitten av 1970-talet, med etableringen av The Hearing Dog Program (i dag känt som NEADS) och Canine Companions for Independence.
Americans with Disabilities Act (ADA) infördes första gången 1990 under president George H.W. Bush. Arbetet med lagen inleddes dock redan 1986, när National Council on Disability rekommenderade en omfattande lagstiftning för lika möjligheter för personer med funktionsnedsättningar. En ytterligare rapport från 1988 kom att utgöra grunden för ADA. Denna lag innehöll den första officiella definitionen av en servicehund.
Enligt ADA beskrivs en servicehund som varje lederhund, signalhund eller annat djur som individuellt tränats för att bistå en person med funktionsnedsättning. Om djuret uppfyller denna definition räknas det som en servicehund enligt ADA, oavsett om det har licensierats eller certifierats av statliga eller kommunala myndigheter. Innan ADA blev federal lag skapade och verkställde varje delstat sina egna lagar gällande servicehundar.
Stödet för användningen och utbildningen av servicehundar har fortsatt att växa sedan 1990. Insikten om att hundar kan hjälpa vid fler typer av funktionsnedsättningar har utökats till att omfatta även psykiska och psykiatriska tillstånd. Organisationen National Service Dogs (NSD) har tränat servicehundar för att hjälpa personer med autism sedan 1996. The Psychiatric Service Dog Society (PSDS) grundades 2002 för att stödja utbildning, forskning och påverkansarbete kring hundar som används för att lindra symtom hos personer med psykisk ohälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online