
Logopeder arbetar med klienter som har en rad olika talsvårigheter. Stamning, gomspalt, återhämtning efter en huvudskada, problem med ordval och dyslexi är alla exempel på skäl till att en person kan söka hjälp hos en logoped. Logopeder hjälper människor att nå sina mål med talet för att minimera de hinder som påverkar deras kommunikation. Ett talhinder är allt som begränsar en persons förmåga att tala ett visst språk.
Många fysiska hinder gör det svårt för en person att uttala vissa ord eller ljud. Gomspalt är kanske det mest framträdande talet hindret. Gomspalt och läppspalt uppstår när en babys mun inte formas korrekt, vilket lämnar en öppning mellan gommen och näshålan. Denna typ av missbildning samt andra medfödda defekter i tunga, mun eller svalg kan utgöra talhinder. Även muskulära problem, såsom hypotoni (låg muskeltonus) och dysfagi (sväljsvårigheter), kan orsaka svårigheter med talet.
Många neurologiska störningar orsakar problem med talet, men dessa är ofta svåra att diagnostisera eftersom de i många fall inte har någon fysisk manifestation. Afasi är till exempel en talstörning som påverkar de delar av hjärnan som styr språkanvändningen. Den leder till att personen får svårt att känna igen eller använda språk. Spastisk dysfoni är ett annat tillstånd som gör att en person drabbas av upprepade spasmer när hen talar, vilket avbryter ordflödet.
Det finns många talhinder som inte är fullfjädrade hjärnstörningar men som ändå stör de mentala processer som krävs för tal. Stamning beror till exempel inte på ett fysiskt fel, men den visar sig på ett fysiskt sätt. Personer som stammar upprepar vissa ljud om och om igen och lyckas inte komma vidare med resten av ett ord, en fras eller en mening. Andra icke-fysiska störningar kan vara monoton tal, stumhet, klumpigt tal (så kallad cluttering), volymproblem samt frågor kring lämpligt tal och korrekt uttal av ord.
Många logopeder arbetar också med talhinder som kretsar kring etniska, kulturella, ekonomiska och regionala aspekter. De hjälper individer vars kommunikationsmönster inte är lämpliga eller passande i en viss miljö. En ung elev kan till exempel ha svårt i skolan eftersom hennes tal är fullt av utfyllnadsord som "liksom", "öh" eller "ää". Ett annat vanligt hinder uppstår när man lär sig ett nytt språk, till exempel engelska som andraspråk, och har svårt med skillnaderna jämfört med sitt modersmål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online