1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hornhinnesjukdomar: funktion, vanliga typer och symtom

Hornhinnan är ögats yttersta och genomskinliga lager. Det är en klar, kupolformad yta som täcker framsidan av ögonbollen och skyddar dess känsligare inre delar. Hornhinnan är rik på celler och proteiner, men till skillnad från de flesta andra vävnader i kroppen saknar den helt blodkärl – näring får den istället via tårvätskan och kammarvätskan.


Hornhinnans funktion

Hornhinnans främsta uppgift är att skydda ögat mot bakterier, virus, damm, smuts, tvålar och kemikalier. Samtidigt fungerar den som ett optiskt fönster som reglerar hur mycket ljus släpps in i ögat. Hornhinnan är också avgörande för synskärpan: tillsammans med linsen står den för större delen av ögats brytkraft och gör att ljuset fokuseras korrekt på näthinnan.


Uppbyggnad och vanliga sjukdomar

Hornhinnan består av fem lager: epitelet (det yttersta skiktet), Bowmans membran (ett tunt genomskinligt skikt under epitelet), stroman (den tjockaste mellandelens vävnad), Descemets membran samt endotelet (hornhinnans innersta lager).

Det finns flera typer av hornhinnesjukdomar och tillstånd, bland annat:

  • Allergiska reaktioner och irritationer
  • Konjunktivit (ögoninflammation, ofta kallad rosenfeber)
  • Infektioner, exempelvis bakteriella eller virala hornhinneinflammationer (keratit)
  • Torra ögon
  • Fuchs endotelial dystrofi
  • Brytningsfel kopplade till hornhinnans form, som närsynthet, långsynthet och astigmatism (korneal astigmatism)
  • Iridokornealt endotelsyndrom (ICE)

Dessa sjukdomar kan drabba vilken del av hornhinnan som helst – nerverna och nervändarna, hinnor och vävnader, eller själva cellerna.


Symtom och konsekvenser

De vanligaste tecknen på hornhinnesjukdom är synstörningar, suddig eller förvrängd syn samt irritation i ögat. Vissa tillstånd är dock så allvarliga att de kan leda till tillfällig eller permanent synnedsättning om de inte behandlas.

Vid Fuchs dystrofi kan exempelvis blåsor bildas i epitelet, vilket ger suddig syn och ögonsmärta. Iridokornealt endotelsyndrom kan i sin tur utvecklas till glaukom (grön starr) – ett tillstånd som uppstår när vätskan inuti ögat inte kan dräneras ordentligt, vilket höjer det intraokulära trycket och kan skada synnerven.

Ögat är generellt sett ganska motståndskraftigt mot mindre, icke-traumatiska skador och irritationer, och läker oftast snabbt. Kontakta ändå alltid läkare eller ögonläkare om du har ihållande rodnad, smärta, ljuskänslighet eller försämrad syn.


Visste du?

Människans öga består av nästan två miljoner fungerande delar, kan bearbeta 36 000 bitar information varje timme och levererar under en livstid hela 24 miljoner bilder till hjärnan.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online