1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Näthinneavlossning – symptom, diagnos och behandling

Näthinneavlossning är vanligast hos äldre personer och hos dem som är kraftigt överviktiga. Om tillståndet inte behandlas snabbt och korrekt kan det leda till blindhet. En näthinneavlossning innebär att näthinnan lossnar från sin normala position längst bak i ögat. Upptäcks problemet tidigt nog kan det oftast behandlas framgångsrikt med minimalt invasiva ingrepp.

Grundläggande om näthinneavlossning

Näthinnan fungerar ungefär som kamerans film – den fångar upp bilder och vidarebefordrar dem från ögat till hjärnan. Normalt ligger den tätt mot ögats baksida, men ålder, skador och andra faktorer kan göra att den långsamt lossnar och till slut separerar helt.

När näthinnan börjar lossna kan du uppleva suddig syn eller en disig hinna över allt du ser med ett av ögonen. Andra varningstecken är ljusblixtar och plötsligt uppträdande svarta prickar i synfältet. Om tillståndet lämnas obehandlat kan näthinnan lossna helt, vilket avbryter all signalöverföring mellan öga och hjärna och så småningom leder till blindhet.

Tre huvudtyper av näthinneavlossning

  • Rhegmatogen avlossning: Ögats vätska tränger in genom ett hål eller en reva i näthinnan och samlas mellan näthinnan och ögats vägg, vilket gör att näthinnan lossnar.
  • Traktionsavlossning: Ärrvävnad på näthinnan drar ihop sig och rycker näthinnan bort från ögats baksida.
  • Exudativ avlossning: Vätska läcker ut under näthinnan på grund av en ögonsjukdom, exempelvis en inflammation eller kärlsjukdom, i stället för en reva.

Diagnos och behandling

Sök omedelbart till en ögonläkare om du får symptom som tyder på näthinneavlossning. Läkaren kan undersöka och fotografera ögats baksida för att bedöma hur omfattande avlossningen är och om operation krävs. I vissa fall är revan så liten att inget ingrepp behövs – då räcker det med regelbundna kontroller för att följa utvecklingen.

Om behandling krävs är de vanligaste metoderna laserbehandling eller kryoterapi (frysbehandling), som fäster näthinnan mot ögats vägg. Vid pneumatisk retinopexi injiceras en gasbubbla i ögat som trycker näthinnan på plats, varefter den fästs med laser eller kryoterapi. Kirurgi kan också utföras för att avlägsna vätska som samlats under näthinnan, så att den kan återfästas ordentligt.

Det kan ta flera månader innan synen återgår till det normala. I vissa fall förbättras inte synen helt och blir permanent förändrad. Därför är tidig upptäckt och snabb behandling avgörande för att bevara synförmågan – kontakta alltid en ögonläkare så snart symptom uppstår.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online