Närsynthet – inom medicinen kallat myopi – är ett av världens allra vanligaste synfel. Personer med närsynthet ser skarpt på nära håll, medan föremål på längre avstånd uppfattas suddiga och otydliga.
Begreppen närsynthet och myopi används omväxlande, där myopi är den medicinska termen. Tillståndet är utbrett: enligt Bupa.co.uk lever omkring fem miljoner människor i Storbritannien med närsynthet, och enligt Emedicine har cirka 20 procent av alla amerikaner samma synfel.
De flesta fall av närsynthet beror på en förändring av ögats naturliga form. Ett friskt öga är normalt format som en sfär, men hos närsynta personer är ögat ofta mer ovalt. Närsynthet kan även bero på förändringar i hornhinnan eller linsen. Dessa onormala förändringar gör att ljusstrålarna som träder in i ögat fokuseras strax framför näthinnan, i stället för direkt på den, vilket ger en suddig bild av det som befinner sig på avstånd.
Det främsta symtomet vid närsynthet är förvrängd eller suddig syn när man försöker fokusera på föremål långt borta. Det kan börja med att du får svårt att urskilja detaljer på TV:n, läsa text längre bort eller se vägmärken i trafiken. Många upplever också svårigheter med att fokusera på bilder samt återkommande huvudvärk till följd av ansträngda ögon.
Hos barn kan närsynthet visa sig genom att de rynkar pannan eller kiper när de läser, tittar på TV eller försöker se vad som står på skoltavlan. Uppmärksammar du sådana beteenden hos ditt barn är det klokt att boka tid för en synundersökning.
En närsynthetsdiagnos ställs med hjälp av en synundersökning hos optiker eller ögonläkare. Under besöket ställs flera frågor om din syn och din synhistoria, varefter ögonen undersöks fysiskt. Ytterligare tester görs för att fastställa orsaken till synproblemen samt för att bedöma om närsyntheten är lätt, måttlig eller uttalad. Regelbundna synkontroller rekommenderas, eftersom synfelet ofta förändras över tid.
Idag finns tre huvudsakliga sätt att korrigera närsynthet:
Kontaktlinser: Mjuka silikonlinser som är ungefär lika stora som hornhinnan. De korrigerar synen genom att flytta fokuspunkten mot näthinnan. Du kan välja helt transparenta linser eller kosmetiskt tonade varianter.
Glasögon: Fungerar enligt samma princip som kontaktlinser och kräver ingen hantering av främmande föremål direkt mot ögat. Det minskar risken för ögoninfektioner som ibland uppstår vid användning av linser.
Laserkirurgi (LASIK): En kirurgisk operation där en laser formas om hornhinnan för att förbättra synen permanent. Metoden är inte en hundraprocentig lösning för alla, men den kan hjälpa många att återfå en god syn utan hjälpmedel. En noggrann utredning avgör om du är lämplig kandidat för ingreppet.
Det finns i dag ingen bevisad metod för att förebygga närsynthet. I motsats till gamla folktro-sägner orsakar varken TV-tittande eller läsning i svagt ljus någon bestående synskada. Nya studier tyder dock på att tid utomhus i dagsljus under barndomen kan minska risken för att utveckla närsynthet. Botemedel godkända av läkemedelsmyndigheter saknas, men med rätt glasögon, linser eller kirurgi kan nästan alla med närsynthet uppnå fullgod synfunktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online