PRK, eller fotorefraktiv keratektomi, var den första laserbaserade synkorrigeringen. Även om metoden innebar ett stort framsteg inom ögonvårdstekniken hade den sina nackdelar. Under ingreppet avlägsnar ögonkirurgen hornhinnans yttersta lager och använder därefter lasern för att forma om hornhinnan. Eftersom detta skyddande lager tas bort tar återhämtningen efter PRK flera dagar, medan hornhinnan läker. Denna process är också anledningen till att PRK kan vara smärtsamt.
PRK-ingreppet utförs med en excimerlaser som producerar en kall ultraviolett ljusstråle. Kirurgen använder strålen för att avlägsna små mängder vävnad från hornhinnan och därmed forma om den. Genom att justera hornhinnans form förbättras sättet på vilket ögat fokuserar ljus, vilket i sin tur ger skarpare syn. PRK passar både närsynta och översynta patienter: för närsynta planas hornhinnan till, medan den görs brantare för översynta.
Under själva ingreppet använder kirurgen en ytbedövning i form av ögondroppar, vilket gör att proceduren i sig är smärtfri. PRK-smärtan uppträder i stället först långt efteråt, när bedövningen har släppt. Vissa patienter rapporterar smärta i flera dagar efter ingreppet, och under samma tid tenderar synen att förbli suddig. Många patienter upplever dock ingen uttalad smärta alls, utan får i stället lätt klåda och irritation.
PRK-smärtan är en av huvudanledningarna till att metoden minskade i popularitet när LASIK introducerades. Vid LASIK avlägsnas inte hornhinnans yttersta lager. I stället skapar kirurgen en tunn hornhinneklaff som lyfts upp före laserbehandlingen. När hornhinnan formats om läggs klaffen tillbaka och fungerar då som ett naturligt förband som minskar smärta och obehag. Dessutom brukar patientens syn klarna redan några timmar efter ingreppet, till skillnad från efter PRK.
Framsteg inom smärtlindring har dock fått ögonvårdsspecialister att med nytt intresse se över PRK som metod. Ett exempel är Xibrom från Ista Pharmaceuticals, en antiinflammatorisk ögondroppe som visat goda resultat för att kontrollera smärta efter ingreppet. Vissa kirurger använder Xibrom för att genomdruka den bandagekontaktlins som läggs in på ögat efter operationen. Denna teknik har visat sig så effektiv att en del patienter inte behöver någon oral smärtlindring alls under läkningsperioden.
Många ögonkirurger överväger idag att erbjuda PRK till utvalda patienter, eftersom metoden har flera specifika fördelar jämfört med LASIK. Den hornhinneklaff som skapas vid LASIK kan skada hornhinnans nervändar, vilket kan bidra till torra ögon. Klaffen kan också påverka de hornhinnefibrer som hjälper ögat att behålla sin form. PRK medför inte dessa risker och betraktas därför som ett säkrare ingrepp. Lyckas kirurgerna hantera problemet med PRK-smärta blir metoden ett alltmer gångbart alternativ till LASIK för många patienter.
Är du osäker på vilken metod som passar dig bäst? Kontakta en legitimerad ögonläkare som kan bedöma dina ögon och rekommendera den lämpligaste behandlingen utifrån din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online