Många olika faktorer – bland annat bakterier, virus, mikroorganismer och främmande föremål – kan orsaka ögoninfektioner. Eftersom varje ögonsjukdom är unik måste den behandlas utifrån sin svårighetsgrad, sitt ursprung och risken för permanenta ögonskador. Här går vi igenom de vanligaste ögoninfektionerna och hur de bäst behandlas.
Blefarit är en kronisk ögoninfektion som orsakas av en inflammation i ögonlockskanten. Tillståndet kan bero på kroniskt torra ögon, överaktiva talgkörtlar eller dålig hygien. Infektionen gör att ögat svider, kliar och tårar överdrivet, och den kan också ge upphov till en ful skorpbildning runt ögonfransarna.
Behandlingen bör även innehålla förebyggande åtgärder för att undvika nya utbrott. Det innebär regelbunden och noggrann rengöring av ögonområdet. Mot själva infektionen ordineras oftast antibiotikadroppar eller en antibiotikasalva. Varma ögonkompresser hjälper dessutom till att lindra besvären och lösa upp skorporna.
Det finns två huvudtyper av konjunktivit, alltså bindhinneinflammation. Den ena orsakas av allergener som kommer i kontakt med ögat, medan den andra beror på en bakteriell infektion. Båda formerna irriterar ögat och gör att det svider, kliar och rinner. Vid bakteriell konjunktivit kan ögat bli rosafärgat och svullet, och bakterierna kan utsöndra ett sekret som får ögonen att bilda skorpor och klistra ihop sig.
Allergidriven konjunktivit är inte smittsam, men den bakteriella varianten är det. För att hindra bakterierna från att spridas till andra delar av kroppen bör allt som kommer i kontakt med ögat rengöras noggrant eller helt enkelt kasseras.
Allergisk konjunktivit kan ofta lindras med receptfria ögondroppar som sköljer bort allergenerna och lugnar inflammationen. Bakteriell konjunktivit däremot kräver antibiotikadroppar eller salva som ordinerats av en läkare.
Keratit är en bakteriell eller svampinfektion i hornhinnan. Smutsiga kontaktlinser och bristfällig hygien är de största orsakerna, men bakteriell keratit kan också uppstå när ett främmande föremål skrapar mot hornhinnan. Symtomen inkluderar sveda, klåda, ljuskänslighet, smärta, rodnad och tårflöde. Bakteriell keratit kan även ge en vit fläck på hornhinnan, medan svampkeratit ofta leder till suddig syn.
Behandlingen med antibiotika eller antimykotiska (svampdödande) droppar och salvor anpassas efter vilken typ av bakterie eller svamp som identifierats. I allvarliga fall kan laseroperation behövas för att avlägsna infekterad vävnad.
Rosenöga orsakas antingen av ett virus eller av bakterier. Den virala formen åtföljs ofta av förkylningsbesvär och visar sig genom rosa, svullna ögon, ljuskänslighet och ett vattenigt sekret. Utöver receptfri medicinering krävs vanligtvis ingen särskild behandling – infektionen läker oftast ut av sig själv.
Den bakteriella formen av rosenöga orsakas oftast av stafylokocker eller streptokocker. Ögonen blir då smärtsamma, röda och svullna, med ett gulgrönt sekret som bildar skorpor. Mycket varma kompresser hjälper till att minska svullnaden och lätta på det klibbiga sekretet. En läkare bör ordinera behandling med antibiotikadroppar eller salva baserat på vilken bakterietyp som identifierats. Alla föremål som kommit i kontakt med infektionen bör tvättas eller kasseras för att förhindra vidare smittspridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online