Kost vid Graves sjukdom och oftalmopati – så påverkar maten din sköldkörtel

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som drabbar sköldkörteln och som i vissa fall även påverkar ögonen – ett tillstånd som kallas Graves oftalmopati. När det gäller kosten finns två huvudsakliga hänsyn att ta för personer med denna diagnos.

För det första är det viktigt att få rätt mängd jod, eftersom jodrika livsmedel kan stimulera sköldkörtelns överproduktion av hormoner. För det andra innebär själva behandlingen av sjukdomen ofta metabola förändringar, vilket gör att kost och viktkontroll behöver extra uppmärksamhet.

Jodrika livsmedel

Jod är ett spårämne som direkt påverkar sköldkörtelns funktion. Livsmedel med högt jodinnehåll inkluderar bland annat:

• Joderat salt samt havssalt
• Kelp och annan tång
• Sköldjur och fisk som bläckfisk, krabba, räkor, hummer, ostron, hälleflundra, musslor, haj, havsabborre och guldsnapper
• Kött och organ som nötlever, kalkon, kyckling, grytbitar och hamburgarkött
• Vissa grönsaker som sparris, broccoli, purjolök, majs, brysselkål, ärtor, potatis, morötter, gröna bönor, spenat och okra

Dessa livsmedel behöver inte undvikas helt, men de bör beaktas i den dagliga kosten eftersom de kan påverka sjukdomens utveckling. Rådfråga gärna din läkare eller en dietist om hur mycket jod som passar just dig.

Vad du bör undvika

Alkohol, tobaksrökning, koffein och kraftigt bearbetade livsmedel bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Bearbetade livsmedel kan påverka immunförsvaret negativt, vilket är särskilt olämpligt vid en autoimmun sjukdom som Graves. Alkohol, rökning och koffein har biverkningar även hos friska människor – hos personer med Graves sjukdom har dessa faktorer visat sig förvärra tillståndet. Rökning anses dessutom vara en tydlig riskfaktor för att utveckla och förvärra ögonbesvär vid Graves oftalmopati.

Andra kosthänsyn

Graves sjukdom påverkar det endokrina systemet, och hormonobalansen kan leda till förändrad ämnesomsättning. Beroende på behandlingsfas kan kroppen antingen lättare gå upp i vikt trots mindre matintag, eller – under hypermetabola perioder – göra det möjligt att äta stora mängder mat utan viktökning. Därför är det klokt att kombinera en näringsrik, balanserad kost med portionskontroll för att hålla vikten stabil och ge kroppen bästa möjliga förutsättningar att hantera sjukdomen.