Preseptal cellulit, även kallad periorbital cellulit, är en bakteriell infektion i ögonlocket och de mjuka vävnaderna runt ögat. Den orsakas oftast när en infektion i de övre luftvägarna sprider sig till ögonområdet, men kan också bero på en yttre ögoninfektion eller uppstå kort efter ett trauma mot området.
Infektionen är vanligast hos små barn. Enligt Medscape är cirka 80 procent av alla patienter med preseptal cellulit under 10 år, och de flesta av dem yngre än fem år. Det rör sig om en relativt vanlig infektion som vanligtvis är mild. Även om komplikationer är ovanliga kan de bli allvarliga. Får infektionen inte rätt behandling kan den sprida sig bakom ögongloppet och leda till ett livshotande tillstånd som kallas orbital cellulit – ett tillstånd som kräver omedelbar sjukhusvård och intravenös antibiotikabehandling.
Det är viktigt att skilja mellan den vanligare preseptala celluliten och den allvarligare orbitala celluliten, särskilt eftersom de delar flera symptom. Preseptal respektive periorbital cellulit drabbar ögonlocket och den omgivande mjuka vävnaden framför orbitalseptum – en tunn hinna som skiljer ögonlocket från de djupare strukturerna i ögonhålan och som hjälper till att hindra ytliga infektioner från att sprida sig inåt. Orbital eller postseptal cellulit drabbar däremot området bakom orbitalseptum.
Om preseptal cellulit sprider sig bakom septum kan den så småningom orsaka permanenta synproblem, neurologiska besvär eller, om den sprider sig systemiskt, hjärnhinneinflammation (meningit) eller blodförgiftning (sepsis). Både periorbital och orbital cellulit är vanligare bland barn, men den förra förekommer betydligt oftare än den senare. Det är en lycka, med tanke på att preseptal cellulit vanligtvis är mycket mindre allvarlig än postseptal cellulit, vilken kräver aggressiv behandling, ofta inklusive kirurgi.
Preseptal cellulit i sig orsakar ingen permanent skada. För att liv eller syn ska hotas på allvar måste bakterierna sprida sig till själva ögonhålan. Tidig diagnos och behandling kan dramatiskt minska risken för att infektionen sprider sig.
Den vanligaste orsaken till preseptal cellulit är att bakterier tränger in i området genom ett lokalt trauma, exempelvis en repa, en stye (vete) eller ett insektsbett. De bakterier som oftast ligger bakom infektionen är Streptococcus pneumoniae och olika stammar av Staphylococcus, bland annat S. aureus och S. epidermidis.
Infektioner i de övre luftvägarna, främst bihåleinflammation (sinuit), kan också orsaka preseptal cellulit genom att sprida sig till de ytliga vävnaderna runt ögat. Vissa systemiska sjukdomar, som vattkoppor och astma, har dessutom kopplats till preseptal cellulit i båda ögonen samtidigt.
Symtomen på både preseptal och postseptal cellulit inkluderar akut smärta i ögonlocket, rodnad eller missfärgning, värme och utbredd svullnad som kan göra det svårt eller till och med omöjligt att öppna ögat. Observera att synen inte påverkas vid preseptal cellulit, medan både ögonrörelser och syn är påverkade vid orbital cellulit.
Dessutom tyder feber, allmän sjukdomskänsla och proptos (framträdande ögonglob) på orbital cellulit, eftersom dessa symtom normalt inte förekommer vid periorbital cellulit. Symtomen visar sig vanligtvis efter en infektion i de övre luftvägarna eller ett lokalt trauma mot området.
Preseptal cellulit diagnostiseras genom en klinisk undersökning. Läkaren testar ögats rörlighet och synskärpa. Om ögat fungerar normalt förutom svullnaden är preseptal cellulit den mest troliga orsaken. En annan ledtråd är om det finns en synlig infektionskälla på huden.
Om fynden är oklara, vilket kan hända särskilt hos små barn, kan en bilddiagnostisk undersökning som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) utföras för att bekräfta orbital cellulit och, i förekommande fall, även diagnosticera bihåleinflammation.
Noggrann uppföljning och antibiotikabehandling utgör den vanligaste behandlingsplanen vid preseptal cellulit. Inledningsvis riktas behandlingen mot de patogener som orsakar infektioner i de övre luftvägarna, särskilt bihåleinflammation. Vuxna och äldre barn där orbital cellulit definitivt kan uteslutas och som inte visar tecken på systemisk infektion kan erbjudas öppen vård. Den består av en oral antibiotikakur som varar i cirka 10 dagar. Svarar patienten inte inom de första två till tre dagarna kan intravenös behandling rekommenderas istället.
I svåra fall eller hos yngre barn är sjukhusvård med noggrann övervakning och intravenösa antibiotika den mest troliga behandlingsplanen. Den bör pågå i ungefär sju dagar. Sker ingen förbättring inom en till två dagar, eller om tillståndet försämras, övervägs orbital cellulit eller antibiotikaresistenta patogener (som MRSA). Förbättras patienten inom två till tre dagar blir utskrivning med fortsatt behandling i öppen vård en möjlighet.
Vid svår preseptal cellulit med abscesser i ögonlocket kan kirurgisk dränage bli aktuellt, men detta är sällan nödvändigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online