Astigmatism är en vanlig synfelåkomma som orsakar suddigt eller oskarpt seende i varierande grad. Tillståndet beror på att hornhinnan – ögats främre yta – inte har en normal, sfärisk form utan en asymmetrisk sådan. Mycket lindriga fall behöver ofta inte korrigeras alls, medan andra fall kan åtgärdas med receptbelagda glasögon, kontaktlinser eller refraktiv kirurgi.
Astigmatism förekommer ofta som en samtidig diagnos hos både närsynta och långsynta personer. Istället för att vara rund som en sfär har hornhinnan då en form som liknar en rugbyboll eller ett ägg. Astigmatism är mycket vanligt, och många personer med lindriga besvär går troligen odiagnostiserade eftersom de inte har några andra synproblem. En studie från Ohio State University visade att över 28 procent av barn i skolåldern har astigmatism. Åkomman är ärftlig och orsakas inte av aktiviteter som att sitta för nära tv:n, tillbringa för mycket tid framför datorn eller läsa i svagt ljus.
Lindrig astigmatism kan ibland helt sakna symtom, men den kan också orsaka huvudvärk och trötta, belastade ögon. Det händer att barn som börjar få problem med skolarbetet visar sig ha astigmatism, eftersom tillståndet kan göra läsningen betydligt svårare.
De flesta som bär glasögon får en korrektion för astigmatism tillsammans med sitt recept för närsynthet eller långsynthet. För personer utan dessa synfel krävs kanske inget recept alls om tillståndet är mycket lindrigt. Upplever du däremot trötta ögon, huvudvärk eller suddig syn behövs receptbelagda glas. Eftersom astigmatism kan både öka och minska över tid bör personer med åkomman besöka sin optiker eller ögonläkare regelbundet.
Fram till slutet av 1970-talet fanns inga kontaktlinser mot astigmatism, vilket innebar att tillståndet förblev okorrigerat bland linbärare. Därefter uppfanns mjuka kontaktlinser, så kallade toriska linser, som passar den asymmetriska hornhinnan. Dessa linser är tyngdbelastade så att de inte flyttar sig lika mycket på ögat. De säljs både som engångs- och flergångslinser och är något dyrare än vanliga mjuka linser.
Styva gasgenomsläppliga linser (RGP-linser) introducerades i början av 1980-talet som ett bättre alternativ till de gamla hårda linserna. Till skillnad från hårda och mjuka linser släpper dessa igenom syre till ögat. Eftersom hårda linser och RGP-linser ger skarpare syn än mjuka kontaktlinser är de ofta den bästa korrektionen vid lindrig astigmatism. Linserna behåller sin form på ögat och korrigerar astigmatismen genom ett tårskikt mellan öga och lins, vilket innebär att de oftast inte behöver vara toriskt formade. Många tycker att de är lika bekväma som mjuka linser, särskilt personer med torra ögon. Ögonläkare kan även ordinera specialanpassade toriska RGP-linser.
Hybridlinser är ett annat alternativ. De har ett gasgenomsläppligt centrum och en mjuk ytterzon, vilket ger RGP-linsernas skarpa syn kombinerad med mjuka linser bärvänlighet.
Vissa personer med måttlig till svår astigmatism kan inte få sitt synfel korrigerat med kontaktlinser. Om de hellre vill slippa glasögon kan refraktiv kirurgi åtgärda vissa typer av astigmatism och vissa svårighetsgrader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online