Det finns flera skäl till att din ögonläkare kan välja att neka eller skjuta upp en laserbehandling av ögonen. Den inledande ögonundersökningen och den detaljerade sjukdomshistorien visar kirurgen vilka problem som kan leda till ett otillfredsställande resultat av synkorrigeringen. Efter undersökningen och samtalet går ögonläkaren sedan igenom riskerna och biverkningarna vid laserbehandling tillsammans med dig som patient.
Under den första undersökningen bedömer ögonläkaren om du är en lämplig kandidat för laserbehandling. Hen ställer en rad detaljerade frågor om din hälsa och din synhistoria samt genomför en specialiserad ögonundersökning för att fastställa ögats kondition och säkerställa att dina hornhinnor är friska. Patienter som inte uppfyller minimikriterierna kan nekas behandling fram till ett senare tillfälle.
Enligt FDA:s regler för medicintekniska produkter är lägsta ålder för ögonlaserkirurgi 18 år. Kliniska studier har visat att ögat genomgår fysiska förändringar från barndomen till vuxenåldern. Ögat växer i storlek medan linsen kan utveckla avvikelser som exempelvis astigmatism. Utförs operationen innan ögat hunnit mogna klart blir resultatet av den första synkorrigeringen felaktigt, och patienten kan behöva genomgå ett nytt ingrepp i vuxen ålder.
Utöver FDA:s ålderskrav finns flera andra faktorer som kan få ögonläkaren att skjuta upp eller helt avstå från ingreppet. Har ditt synrecept förändrats påtagligt under det senaste året betraktas din syn som instabil. Opererar läkaren under denna övergångsperiod blir resultatet otillfredsställande, och patienten behöver återkomma för en ny operation när receptet stabiliserats.
Innan laseroperationen genomförs samlar ögonläkaren in detaljerad medicinsk information. Vissa faktorer, exempelvis hormonella förändringar i samband med graviditet eller amning, kan ge oväntade synresultat efter ingreppet. Tidigare ögonskador, PRK-laserbehandlingar eller gråstarrsoperationer kan även de påverka slutresultatet. Sjukdomar som blefarit orsakar inflammation i ögonlocken och skorpbildning på ögonfransarna, vilket kan öka risken för infektion eller inflammation i hornhinnan efter operationen. Läkaren skjuter i sådana fall upp ingreppet och skriver först ut lämplig behandling för sjukdomen.
Ögonläkaren undersöker dina ögon i ett mörklagt rum för att upptäcka onormalt stora pupiller. Normalt vidgar sig pupillerna i mörker för att släppa in mer ljus och drar ihop sig i starkt ljus för att begränsa ljusinsläppet. Pupiller som vidgas mer än normalt kan sträcka sig utanför det cirka 7 mm stora behandlingsområdet. På natten kan stora pupiller gå utanför zonens kant, vilket skapar synfenomen som ljusringar (halos) och dubbelseende. Läkaren kan i dessa fall föreslå andra synkorrigerande metoder där behandlingszonen anpassas efter pupillens maximala vidgning.
Har du torra ögon före laserbehandlingen kan problemet förvärras efter ingreppet. Under operationen görs ett snitt med mikrokeratom genom hornhinnans översta lager. Skadar detta snitt nerver i hornhinnan kan det leda till ett kraftigt torrögensyndrom. Även hornhinnans fysiska kondition kan vara skäl att avvisa behandlingen. Ögonläkaren mäter hornhinnans tjocklek för att avgöra om det finns tillräckligt med vävnadsmaterial för att utföra operationen. Är hornhinnan för tunn kan allvarliga komplikationer uppstå under ingreppet, i värsta fall med total synförlust som följd. Kirurgen varnar patienten för möjliga biverkningar vid dessa två tillstånd och rekommenderar alternativa synkorrigeringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online