En person betraktas som juridiskt blind när synskärpan inte kan korrigeras till bättre än 20/200 på det bättre ögat, trots bästa möjliga glasögon eller kontaktlinser. Det innebär i praktiken att personen måste stå 20 fot (cirka sex meter) från ett föremål för att se vad en person med normal syn kan urskilja från 200 fot (cirka 60 meter) avstånd.
Synskärpan 20/200 är en måttenhet som främst används i USA. Om din syn bedöms till 20/200 ser du på 20 fots avstånd detaljer som en person med normal syn redan uppfattar på 200 fots avstånd. Denna gräns används för att bedöma blindhet ur både medicinsk och juridisk synvinkel, exempelvis vid ansökningar om stöd och ersättningar.
I Sverige och större delen av Europa används en annan skala för synskärpa, där visus uttrycks i decimalform. Här klassas en person som blind när visus är 0,05 (fem procent) eller sämre på det bättre ögat, med korrigering. En person med visus mellan 0,05 och 0,3 räknas i stället som svagsynt. Gränsen motsvarar ungefär samma funktionsnedsättning som den amerikanska definitionen.
Det är viktigt att komma ihåg att de flesta som klassas som juridiskt blinda har någon form av kvarvarande syn – till exempel ljuskänslighet eller förmåga att urskilja konturer och rörelser. Helt utan syn är bara ett fåtal. Begreppet "juridiskt blind" handlar alltså om en funktionell gräns som avgör rätt till hjälpmedel, rehabilitering och ekonomiskt stöd, snarare än om fullständig avsaknad av syn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online