Persistens av synen är det optiska fenomenet där retinalen behåller en bild i ~1/16–1/10 sekund efter stimuliets upphörande. Detta gör att diskreta bilder smälter samman till uppfattad rörelse.
Tillämpning i animation
- Bildfrekvens: 24 fps (film), 30 fps (TV), 60+ fps (gaming). Högre = smidigare.
- Bildsekvens: Varje bild lätt annorlunda; snabb projektion skapar illusion av kontinuerlig rörelse.
- Fi-fenomenet: Hjärnan interpolera rörelse mellan statiska bilder (skilt från persistens).
Historiska enheter
- Thaumatrop (1825): två bilder på skiva → sammansmälta.
- Fenakistoskop (1832): snurrande sprucken skiva + spegel.
- Zoetrop (1834): trumma med sprickor, sekventiella bilder.
- Flipbook (1868): bundna sidor bläddras.
- Cinématographe (1895): projektion.
Modern animation
- Traditionell: handritade celler → skannade → digitala.
- CGI: nyckelbilder + interpolation (tweening) → rendering.
- Stop-motion: fysiska modeller fotograferas bild för bild.
Alla utnyttjar persistens av synen och fi-fenomenet. Hjärnan konstruerar rörelse från statiska ögonblicksbilder – en grundläggande princip för visuella medier.