Har du själv, eller någon i din närmsta familj, tidigare drabbats av näthinneavlossning? Då hör du till gruppen som löper störst risk att drabbas igen. Även sjukdomar som diabetes, glaukom och grå starr – liksom kraftig närsynthet – ökar sannolikheten betydligt.
Näthinneavlossning innebär att näthinnan, det tunna sinneslagret på ögats insida, börjar skiljas från den underliggande vävnaden. Tillståndet kan drabba vem som helst, men vissa grupper har en markant förhöjd risk.
De viktigaste riskfaktorerna är:
Risken för vissa former av näthinneavlossning ökar dessutom med åldern.
Även om vem som helst kan drabbas är personer med drabbade förstagradssläktingar särskilt utsatta. En systematisk översikt från 2023 av långvariga familjestudier visade att den livslånga risken ungefär fördubblas om en förälder eller ett syskon har haft tillståndet.
Flera ögonsjukdomar och allmänsjukdomar höjer sannolikheten för en avlossning. Dit hör bland annat diabetes, glaukom, grå starr och höggradig närsynthet.
Jag fick diagnosen typ 1-diabetes som barn och har levt med sjukdomen i över fyrtio år. Under mina yngre år var blodsockerkontrollen ojämn, vilket ledde till diabetesretinopati. Dessutom har jag glaukom och diabetiskt makulaödem – två tillstånd som ytterligare ökar risken för näthinneavlossning. Grå starr finns också i släkten på mammas sida; både min mor och min mormor har opererats för grå starr, och min mor har även hon typ 1-diabetes med retinopati.
Min livslånga närsynthet bidrar dessutom till sårbarheten, och nu när jag närmar mig femtioårsåldern tillkommer också den åldersrelaterade risken.
På pappas sida av släkten har näthinneavlossning redan förekommit. Min farbror drabbades strax efter att han fyllt 50 – avlossningen upptäcktes tidigt och kunde repareras framgångsrikt. Några år senare utvecklade min far en avlossning i slutet av sina femtioår, efter att ha upptäckt suddigt centralseende under en resa. Han dröjde några dagar med att söka vård, och under den tiden intensifierades de flytande skuggorna och andra varningssignaler.
Efter snabb remiss till en ögonkirurg genomfördes en pneumatisk retinopexi – samma teknik som använts för min farbror. Vid ingreppet injicerades en liten gasblåsa som tryckte näthinnan tillbaka på plats, följt av laserbehandling av näthinnetårar. De postoperativa instruktionerna var strikta: ligga på rygg med huvudet förhöjt i flera dagar, undvika flygresor och ansträngande aktiviteter samt bära ögonbindel under en kort period.
På grund av vårddröjsmålet behöll min far bara cirka 60 procent av synförmågan i det drabbade ögat och fick bestående nedsättning av djupseendet.
Kontinuerlig uppföljning hos en ögonspecialist är avgörande. Jag besöker min specialist varannan till var tredje månad för diabetesrelaterade kontroller, glasögonjusteringar och behandling av retinopati. Min läkare känner fullt ut till min förhöjda risk och letar efter tidiga tecken vid varje besök.
De klassiska varningssignalerna – ljusblinkar, en plötslig ökning av "flugor" i synfältet eller en skugga som en ridå över delar av synfältet – kan vara svåra att upptäcka, särskilt om du redan har andra ögonsjukdomar. Var observant och sök omedelbart vård vid första tecken på förändring.
En effektiv behandling av mitt glaukom och min typ 1-diabetes utgör ryggraden i min förebyggande strategi: två ögondroppar dagligen samt noggrann blodsockerkontroll. Kom ihåg att näthinneavlossning är ett akut medicinskt tillstånd – endast tidig upptäckt och snabb kirurgi kan rädda synen.
Personer med störst risk är de som själva haft en näthinneavlossning eller har en förstagradssläkting som drabbats, samt individer med grå starr, glaukom, höggradig närsynthet eller allmänsjukdomar som diabetes.
Mike Hoskins är redaktör på Healthline. Han arbetade i tio år som managing editor för DiabetesMine och har levt med typ 1-diabetes sedan barndomen. Med 25 års erfarenhet som journalist inom dags-, vecko- och fackpress driver han även en personlig diabetesblogg och engagerar sig som talesperson för diabetescommunityn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online