Leverskador är ett allvarligt hälsotillstånd som ibland uppstår i samband med graviditet. I de flesta fall orsakas skadan av själva graviditeten. Därför är det extra viktigt att kvinnor med risk för leversjukdom upprätthåller en hälsosam kost och livsstil – både för sin egen skull och för det ofödda barnets.
Leverskador benämns även hepatotoxicitet, ett tillstånd som försämrar leverns livsviktiga funktioner. Under graviditeten kan flera blodprover tas för att avgöra om en leverskada har uppstått, bland annat ett bilirubinprov som visar hur väl röda blodkroppar bryts ner, samt ett leverenzymprov som kan påvisa förhöjda nivåer av leverenzymer i blodet.
HELLP-syndromet kännetecknas av blod- och leveravvikelser. Enligt U.S. National Library of Medicine är HELLP en förkortning av hemolysis, elevated liver enzymes and low blood platelets, det vill säga hemolys (nedbrytning av röda blodkroppar), förhöjda leverenzymer och låga blodplättsvärden.
Gravida kvinnor som diagnostiseras med HELLP-syndromet har oftast protein i urinen och högre blodtryck än normalt. Typiska symtom är buksmärtor, trötthet, illamående, kräkningar och återkommande huvudvärk. Tillståndet behandlas med kortikosteroider under graviditeten, och symtomen brukar försvinna efter förlossningen.
Akut fettlever är en annan form av leverskada som kan uppstå under graviditet. Enligt University of Virginia Health Systems är tillståndet ovanligt, men när det inträffar kan det vara livshotande. Akut fettlever orsakas av en farlig ansamling av fettceller inuti levern, vilket vanligtvis ger symtom som illamående, kräkningar, gulsot, buksmärtor och trötthet.
I vissa fall kan leverskadan bli så allvarlig att blodtransfusioner krävs. Precis som vid HELLP-syndromet brukar dock mamman tillfriskna helt efter förlossningen.
Hepatit A, B och C orsakas alla av virus som ger en farlig inflammation i levern. Enligt Geneva Foundation for Medical Education and Research ger tillståndet symtom som gulsot, lätt feber, buksmärtor, illamående och kräkningar.
Virushämmare (antivirala läkemedel) kan inte användas för att behandla hepatit under graviditeten på grund av risken för fosterskador. Kronisk hepatit kan få allvarliga konsekvenser för hälsan och leder i vissa fall till missfall. Den leverskada som orsakas av kronisk hepatit kan bestå även efter graviditeten och är ibland irreversibel. Svår leverskada kan dessutom öka risken för levercancer i framtiden.
I boken "Mayo Clinic Gastroenterology and Hepatology Board Review" förklarar författaren Stephen C. Hauser att en omedelbar förlossning blir nödvändig så snart diagnosen HELLP-syndromet har ställts. Tillståndet innebär farliga risker för fostret, exempelvis abruptio placentae, där moderkakan lossnar från livmoderväggen.
Vid akut fettlever förloses barnet också så snart som möjligt för att förebygga organsvikt och eventuell död hos både moder och foster. Hepatit A utgör inget hot mot fostret, medan hepatit B kräver att nyfödda vaccineras inom 12 timmar efter födseln. Hepatit C kan i teorin överföras till barnet vid födseln, men detta är mycket ovanligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online