Cellprovstagning från livmoderhalsen – ofta kallat Pap-test – är en avgörande del av kvinnors preventiva hälsovård. Detta enkla test kan upptäcka cancer och andra avvikande celler i de kvinnliga reproduktionsorganen långt innan symtom uppstår. Kvinnor bör genomföra sitt första cellprov senast vid 21 års ålder, eller tidigare om de är sexuellt aktiva. Därefter rekommenderas att testet upprepas minst en gång vart tredje år. Ett positivt resultat innebär att läkaren har funnit misstänkta eller oregelbundna celler som kräver ytterligare utredning.
Att ta ett cellprov är en snabb och enkel procedur som utförs medan kvinnan ligger på en undersökningsbänk. Läkaren eller kliniker använder en liten borste eller skrapa för att samla celler från livmoderhalsens yta. Provet placeras på ett glasobjektglas och skickas till ett laboratorium där det analyseras noggrant efter avvikelser. Enligt amerikanska National Cancer Institute visar cirka 6 procent av de 55 miljoner cellprov som tas årligen i USA på någon form av avvikelse.
Om provet endast visar normala celler från livmoderhalsen klassas resultatet som negativt, vilket innebär att inga ytterligare tester behövs. Hittas däremot misstänkta eller avvikande celler betraktas resultatet som positivt – men det behöver nödvändigtvis inte vara något att oroa sig för.
När ett cellprov upptäcker ovanligt utseende celler på livmoderhalsens yta är det sällan fråga om cancer. Alla tillstånd som beskrivs som onormala övergår inte heller automatiskt i cancer. Din läkare kan ta vävnadsprover från misstänkta områden på livmoderhalsen, slidan eller blygdläpparna för vidare analys och säker diagnos.
När lindrigt avvikande plattceller påträffas kan ytterligare tester beställas för att kontrollera om det finns virus som kan främja cancerutveckling. Dessa mindre avvikelser tyder inte nödvändigtvis på precancerceller. Om inga högriskvirus upptäcks krävs vanligtvis ingen fortsatt analys. Däremot blir fler tester aktuella om ett virus av betydelse, som humant papillomvirus (HPV), påvisas.
En skivepitelförändring, så kallad squamous intraepithelial lesion, betyder att provet visar på möjliga precancerceller och att ytterligare undersökningar kommer att beställas. Beroende på hur kraftiga cellförändringarna är kan det dröja allt från kort tid till många år innan lesionerna eventuellt utvecklas till cancer.
Atypiska körtelceller förekommer i livmoderhalsens mynning och inuti livmodern. Dessa slembildande celler kan tyda på mindre avvikelser, men det är oklart om de är cancerogena. Ytterligare tester krävs för att fastställa var de avvikande cellerna kommer ifrån och vilken betydelse de har.
När provet indikerar plattcellscancer eller adenokarcinom är avvikelsen så uttalad att förekomst av cancer i livmoderhalsen, slidan eller livmodern i praktiken är nästan säker. När dessa patologiska celler upptäcks bör ytterligare undersökning ske så snart som möjligt.
Kom ihåg att ett onormalt cellprovsresultat aldrig är liktydigt med en cancerdiagnos. De flesta avvikelser är godartade eller behandlingsbara i tidigt skede. Nyckeln till god prognos är regelbundna kontroller och att alltid följa upp positiva provsvar tillsammans med din läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online