1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Äggstockscancer: symtom, riskfaktorer och när du bör söka vård

Äggstockscancer är den dödligaste formen av gynekologisk cancer, delvis för att dess symtom ofta liknar de vid andra sjukdomar och besvär. Enligt wrongdiagnosis.com får cirka 1 av 57 kvinnor i USA beskedet att de har äggstockscancer varje år. Sjukdomen kallades förr "den tysta dödaren", men om den upptäcks tidigt är botandegraden så hög som 95 procent.

Tecken och symtom på äggstockscancer

De vanligaste symtomen på äggstockscancer är matsmältningsbesvär, illamående och förändrade tarmvanor. Andra symtom inkluderar smärta, tryck, svullnad eller obehag i bäckenet eller buken, samt vaga men ihållande mag-tarmbesvär, bland annat gaser.

Du kan också uppleva ett frekvent eller plötsligt behov av att urinera, oförklarlig viktökning eller viktminskning – särskilt runt magen – smärta vid samlag samt oförklarliga vaginala blödningar. En person med äggstockscancer kan känna sig mätt hela tiden eller ha svårt att äta. Dessutom kan långvarig trötthet och smärta i benen förekomma.

Statistik om feldiagnoser

Cancer.org rapporterar att 30 procent av kvinnorna behandlades för ett annat tillstånd än äggstockscancer innan de fick rätt diagnos. Endast en femtedel fick cancerbeskedet vid sitt första läkarbesök. Likaså behövde en tredjedel av kvinnorna som diagnostiserats med cancer besöka tre eller fler vårdgivare innan de fick en korrekt diagnos – och de kände inte att deras bekymmer togs på tillräckligt stort allvar.

Att skilja mellan äggstockscancer och vanliga magbesvär

Bland de kvinnor som först behandlades för något annat än äggstockscancer fick många höra att symtomen berodde på mindre åkommor som irritabel tarm (IBS), stress, gastrit, depression eller förstoppning – eller på ingenting alls. Eftersom dessa tillstånd bedömdes som lindriga ansåg vårdpersonalen att en vidare utredning inte var nödvändig.

Riskfaktorer

Kvinnor med ärftlighet för äggstockscancer löper större risk att insjukna, särskilt om den drabbade släktingen är nära – exempelvis mamma, syster eller dotter (första gradens släkting) – men även faster, moster, mormor eller farmor (andra gradens släkting).

Kvinnor över 50 år löper högre risk än yngre kvinnor.

Även menstruations- och graviditetshistoriken spelar roll. Kvinnor som fick sin första menstruation före 12 års ålder och/eller gick in i klimakteriet efter 50 års ålder löper ökad risk, liksom kvinnor som fick sitt första barn efter 30 års ålder. Kvinnor som aldrig har varit gravida är mer benägna att utveckla cancer, det samma gäller mödrar som valde att inte amma. Forskning visar dessutom att kvinnor som tar eller har tagit p-piller har 40–50 procent lägre risk att få diagnosen äggstockscancer.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om du har smärta, tryck, svullnad eller uppblåsthet i bäckenområdet som varar längre än några veckor, eller om du upplever oregelbundna vaginala blödningar. Har du ärftlighet för cancer, särskilt äggstockscancer, är det extra viktigt att ta dina symtom på allvar. Alla kvinnor över 18 år bör genomgå årliga gynekologiska undersökningar samt regelbundna rektalundersökningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online