LEEP är en förkortning av engelskans loop electrosurgical excision procedure – en elektrokirurgisk behandling med trådslinga. Metoden används för att ta bort onormala cellförändringar på livmoderhalsen och samtidigt analysera den borttagna vävnaden. Ingreppet utförs oftast när ett cellprov (pap-test) har visat tecken på onormala förändringar.
Under behandlingen skärs den onormala vävnaden bort, och ett vävnadsprov kan skickas för laboratorieanalys för att utesluta cancer. Precis som vid alla kirurgiska ingrepp kan komplikationer uppstå efter en LEEP-behandling. Här går vi igenom hur ingreppet går till och vilka risker du bör känna till.
En LEEP utförs på ungefär samma sätt som en gynekologisk undersökning. De flesta kvinnor får endast lokalbedövning som bedövar livmoderhalsen och slidområdet. Om ingreppet är svårt att tolerera kan ett lugnande medel ges, och i mer sällsynta fall används full narkos.
Du ligger på rygg med fötterna i stöd. Ett spekulum förs in i slidan så att livmoderhalsen blir synlig. En speciell lösning appliceras på livmoderhalsen för att göra onormala celler tydligt synliga. Därefter granskar läkaren livmoderhalsen med ett förstoringsinstrument som kallas kolposkop – instrumentet förs inte in i slidan.
Läkaren bedövar därefter området och för in en tunn, elektriskt laddad trådslinga genom spekulumet. Slingan tar bort ett mycket tunt lager av livmoderhalsvävnad och därmed de onormala cellerna. Vävnaden skickas sedan för analys för att kontrollera om det finns kvarvarande cellförändringar eller cancer.
När ingreppet är klart appliceras en blodstillande salva på livmoderhalsen och det omgivande området för att stoppa pågående blödning och förebygga blödningar efteråt.
Kraftig blödning är den vanligaste komplikationen efter en LEEP-behandling. Den uppträder oftast under de tre första veckorna efter ingreppet. Om du får kraftig blödning kan du behöva återvända för att få en blodstillande pasta applicerad på livmoderhalsen.
Vissa kvinnor som genomgått en LEEP-behandling kan få komplikationer i framtida graviditeter, till exempel låg födelsevikt hos barnet eller för tidig födsel. Även om detta inte är vanligt ökar risken något för varje ytterligare LEEP-ingrepp som genomförs.
Ett ovanligt, men möjligt, resultat av behandlingen är att livmoderhalsen förträngs (cervikal stenos). Detta kan orsaka problem under mensen och kan i vissa fall även göra det svårare att bli gravid.
Vissa kvinnor utvecklar en infektion efter LEEP-behandlingen. En infektion visar sig vanligen inom två dagar efter ingreppet. Infektioner är vanligare än både graviditetskomplikationer och förträngning av livmoderhalsen, men ändå drabbas bara en liten andel av de behandlade kvinnorna.
Kontakta vården om du efter ingreppet får kraftig blödning, feber, svår smärta eller illaluktande flytningar – dessa kan vara tecken på infektion eller annan komplikation som behöver behandlas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online