Dysplasi, eller cervikal dysplasi, är den term som används när onormala celler upptäcks på livmoderhalsen. Tillståndet orsakar i sig inga besvär, men kan utvecklas till livmoderhalscancer om det inte behandlas. Enligt Womens Health drabbas mellan 250 000 och 1 miljon kvinnor i USA av cervikal dysplasi varje år. Tidig diagnos är avgörande, eftersom upp till 50 procent av de obehandlade fallen kan övergå i cancer.
Dysplasi har inga märkbara symtom. Regelbundna cellprov (så kallade pap-test) och gynekologiska undersökningar är därför det bästa sättet att upptäcka tillståndet i tid och påbörja behandling när det behövs. Enligt American Cancer Society hade 60 till 80 procent av de kvinnor som nyligen diagnostiserats med livmoderhalscancer inte gjort ett cellprov på fem år eller längre.
Dysplasi delas in i tre grader: lätt, medelsvår och svår. Lätt dysplasi är den vanligast diagnostiserade formen, och i de flesta fall läker livmoderhalsslemhinnan utan någon behandling alls. Medelsvåra och svåra fall har dock en betydligt större risk att utvecklas till cancer om de lämnas obehandlade.
Följande faktorer ökar risken att utveckla cervikal dysplasi:
HPV består av mer än hundra besläktade virus som sprids via sexuell kontakt och står för 80 till 90 procent av alla fall av dysplasi. Eftersom infektionen inte ger några symtom är cellprovet det enda sättet att upptäcka viruset och påbörja behandling som minskar risken för cancer.
Kvinnor med HIV anses utveckla dysplasi oftare på grund av ett försvagat immunförsvar.
Rökning frigör cancerframkallande kemikalier i kroppen. Dessa transporteras med blodet till livmoderhalsen, där forskarna tror att cellerna skadas, vilket kan leda till dysplasi och så småningom cancer.
Kvinnor vars mor eller syster haft livmoderhalscancer löper två till tre gånger större risk att själva utveckla dysplasi eller cancer.
Dysplasi kan även orsakas av tobakskemikalier som finns i partnerns sädesvätska.
Kondom minskar risken att smittas av HPV men ger inget fullständigt skydd, eftersom hudkontakt med infekterade områden ändå kan ske.
Forskning tyder på att p-piller ökar risken för cervikal dysplasi. En teori är att p-piller stör cellernas i livmoderhalsens förmåga att omsätta folsyra. Enligt American Cancer Society fördubblas risken för kvinnor som använder p-piller i mer än fem år.
Barn till kvinnor som exponerats för DES (dietylstilbestrol), ett syntetiskt östrogen som förskrevs åren 1938–1971 för att förebygga missfall, löper högre risk att utveckla dysplasi och livmoderhalscancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online