Blodtrycksmätning är en grundläggande del av att undersöka och bedöma hjärtats hälsa. Mätinstrumenten finns i två huvudtyper – manuella och automatiska – och båda har sina egna fördelar och nackdelar. Här går vi igenom hur de fungerar och vad du bör tänka på när du väljer.
Alla blodtrycksmätare anger resultatet som två värden, uttryckta i millimeter kvicksilver (mm Hg). Det första värdet visar det systoliska trycket, alltså trycket när hjärtat slår ut blod. Det andra värdet visar det diastoliska trycket, det vill säga trycket när hjärtat vilar mellan slag.
Enligt Mosby's Guide to Physical Examination består utrustningen för blodtrycksmätning av ett stetoskop och en sfygmomanometer. En sfygmomanometer innehåller en uppblåsbar manschett, en gummiballong med ventil, slangar samt en tryckmätare.
Vid manuell mätning blåser användaren själv upp manschetten runt armen och lyssnar till blodflödets ljud med ett stetoskop, samtidigt som tryckvärdena avläses på mätaren. Metoden kräver viss teknik och övning för att ge tillförlitliga resultat.
Automatiska blodtrycksmätare blåser upp och tömmer manschetten helt automatiskt med en enda knapptryckning. Resultatet visas direkt på en digital display, vilket gör mätningen enkel även för ovana användare.
Enligt Mayo Clinic är den största fördelen med manuella blodtrycksmätare den lägre priset. Ytterligare fördelar är det inbyggda stetoskopet och den goda portabiliteten hos aneroidmodellerna. Nackdelarna är att hanteringen är mer komplicerad och att apparaten kan vara känslig och lätt gå sönder.
Bland fördelarna med automatiska blodtrycksmätare finns pulsmätning, enkel användning, felindikator och möjligheten att skriva ut sparade mätvärden. Nackdelarna är högre inköpspris, något varierande noggrannhet samt behovet av batterier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online