Högt blodtryck: effektiva behandlingar och livsstilsråd

Du har säkert hört det förut, men det är viktigt nog att upprepa: högt blodtryck ger inga märkbara symtom. Det betyder att du kan leva med högt blodtryck och må helt bra, samtidigt som trycket i smyg skadar ditt hjärta, dina blodkärl och dina njurar. Behandlingen kan bestå av allt från livsstilsförändringar till läkemedel, beroende på hur högt trycket är och hur din allmänna hälsa ser ut.

Vad är blodtryck?

Blodtrycket är den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar. När blodet pumpas ut från hjärtat är trycket högre, och när hjärtat vilar mellan slagene sjunker trycket. Eftersom blodtrycket mäts vid både sitt högsta och lägsta värde består det av två tal. Det första talet anger det högre trycket och kallas systoliskt tryck, medan det andra, lägre talet är det diastoliska trycket.

Enligt National Heart, Lung, and Blood Institute är ett normalt blodtryck under 120 (systoliskt) respektive 80 (diastoliskt). Inom medicinen skrivs värdena som en bråkdel – 120/80. Om du börjar ligga över normalnivåerna kallas det första steget för prehypertoni (120–139/80–89). Därefter klassificeras trycket som hypertoni grad 1 (140–159/90–99) eller hypertoni grad 2 (160/100 eller högre).

Komplikationer av obehandlat högt blodtryck

Utan behandling kan högt blodtryck få hjärtat att förstoras eller försvagas, vilket i sin tur kan leda till hjärtsvikt. Trycket kan även få artärernas väggar att buktar ut och bilda ett aneurysm, så kallat pulsåderbråck. Dessutom kan blodkärl var som helst i kroppen förträngas. Detta är särskilt skadligt för de små kärlen i njurarna, eftersom njurarna då inte längre kan filtrera blodet tillräckligt väl.

Läkemedelsbehandling

Det finns flera olika säkra och beprövade läkemedel mot högt blodtryck:

• Diuretika (vätskedrivande medel) ser till att överskott av vatten och salt utsöndras ur kroppen, vilket minskar vätskemängden i blodet och sänker trycket.
• ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare, liksom kalciumantagonister, alfablockerare och vasodilaterare, får blodkärlen att slappna av och vidga sig.
• Betablockerare och alfa-betablockerare sänker hjärtfrekvensen så att mindre blod pumpas ut per slag, vilket gör att blodtrycket går ned.

Kostens roll – DASH-kosten

Kostplanen DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) har tagits fram av National Heart, Lung, and Blood Institute och är särskilt utformad för att sänka blodtrycket. Den betonar rikligt med frukt och grönsaker, fullkorn, fisk, fjäderfä, baljväxter, frön, nötter samt magra mjölkprodukter. Kosten innehåller lite mättat fett, transfett och kolesterol, men mycket av de näringsämnen som bidrar till lägre tryck – exempelvis magnesium, kalcium och kalium.

Det är dessutom viktigt att begränsa saltintaget. Kontrollera därför natriumhalten på näringsdeklarationerna när du handlar. Alkohol höjer blodtrycket, så män bör dricka högst två alkoholdrycker per dag och kvinnor högst en.

Livsstilsförändringar som gör skillnad

Flera livsstilsförändringar kan ha stor betydelse för ditt blodtryck:

• Håll en hälsosam vikt. Det gynnar blodtrycket och minskar samtidigt risken för många andra allvarliga hälsoproblem.
• Sluta röka. Cigaretter skader blodkärlen, vilket ökar risken för högt blodtryck och förvärrar situationen om trycket redan är förhöjt.
• Hantera stress. Begränsa stressen i din vardag och lär dig hantera den stress som inte går att undvika. Ta gärna 15 minuter varje dag för att koppla av eller öva meditation.
• Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet hjälper dig att hålla vikten, minska stressen och bibehålla en god allmänhälsa.