Graviditetshypertoni innebär att en kvinna som är mer än 20 veckor gravid utvecklar högt blodtryck, vanligtvis över 140/90. I USA drabbar tillståndet 6–8 procent av alla graviditeter, och i cirka 70 procent av fallen rör det sig om kvinnans första graviditet. Högt blodtryck påverkar både mamman och barnet och kan leda till allvarliga komplikationer om det lämnas obehandlat. De vanligaste behandlingsformerna är noggrann övervakning av graviditeten samt läkemedelsbehandling vid behov.
Graviditetshypertoni kan minska blodflödet till moderkakan, vilket minskar barnets tillförsel av syre och näring. Detta leder till långsammare tillväxt och lägre födelsevikt. Högt blodtryck ökar även risken för att moderkakan lossnar i förtid (placentaabruptio) samt risken för preeklampsi – ett potentiellt livshotande tillstånd som kan kräva förlossning tidigare än planerat.
För mamman medför graviditetshypertoni samma hälsorisker som kroniskt högt blodtryck utanför graviditet, inklusive ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Högt blodtryck under graviditeten ökar dessutom risken för att modern senare i livet utvecklar diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, njursjukdom eller kronisk hypertension. Med noggrann övervakning och rätt behandling kan dock dessa risker minimeras betydligt.
Vid lindriga fall kan läkaren initialt rekommendera frekventa vilotider eller sängläge några dagar samt en kost med låg saltkonsumtion. Om detta räcker för att hålla blodtrycket under kontroll kan det vara den enda behandling som behövs. Vanligen rekommenderas dock oftare mödravårdskontroller så att tillståndet kan följas noggrant.
Vid varje kontroll mäts blodtrycket och ett urinprov tas för att testa efter protein i urinen, vilket kan vara ett tecken på preeklampsi. Om patienten inte svarar på denna behandling kan hon läggas in på sjukhus några dagar för att se om tillståndet kan förbättras i en mer kontrollerad miljö.
Vissa övervakningstester kan utföras av den gravida hemma. Läkaren kan be henne att räkna antalet fosterrörelser eller sparkar under en viss tid varje dag, vilket hjälper till att bedöma barnets hälsa. Mamman kan också bli ombedd att samla urin under 24 timmar för ett känsligare proteintest än det som rutinmässigt görs vid mödravårdskontrollerna.
Utöver blodtrycks- och urinprov används ultraljud för att bedöma barnets tillväxt och utveckling samt nivån av fostervatten. Vid högt blodtryck utförs ultraljud vanligtvis var tredje vecka. Icke-stresstester, som övervakar barnets hjärtslag och rörelser, samt biofysiska profiler är andra sätt att bedöma barnets hälsa. Dessa kan beställas veckovis eller varannan vecka.
Eftersom alla läkemedel som tas under graviditeten kan påverka barnet förskrivs mediciner normalt endast när andra behandlingar inte räcker till. Vissa blodtryckssänkande läkemedel anses dock säkra att använda under graviditet. Andra bör undvikas, bland annat angiotensinreceptorblockerare (ARB), ACE-hämmare och reninhämmare.
Vid graviditetshypertoni förskriver läkarna de säkraste läkemedlen i lägsta möjliga effektiva dos. Den som tar medicin ska följa receptet exakt. Att avbryta behandlingen eller ändra dosen på egen hand kan göra mer skada än nytta och bör aldrig ske utan läkarens råd.
I vissa tidiga läkemedelsstudier har acetylsalicylsyra visats kunna minska risken för preeklampsi som profylaktisk behandling. Dock behövs fler studier för att bekräfta dessa resultat.
Svår graviditetshypertoni (vanligtvis 160/110 eller högre) kräver oftast läkemedelsbehandling och sjukhusvistelse. Tidig förlossning via kejsarsnitt eller igångsättning av värkarbete kan rekommenderas om barnet är tillräckligt utvecklat. Är graviditeten mindre än 34 veckor och tillståndet kan kontrolleras på sjukhus kan kortikosteroider ges för att snabba upp mognaden av barnets lungor och andra organ, vilket underlättar en tidig förlossning. Om mammans eller barnets tillstånd försämras och utgör en hälsorisk kan förlossning bli nödvändig, även om barnet är för tidigt fött.
Om den gravida utvecklar symtom på preeklampsi ska vård sökas omedelbart. Sådana symtom inkluderar ihållande eller kraftiga huvudvärk, synrubbningar, kraftig svullnad, plötslig viktningsökning, smärta eller ömhet i övre delen av buken samt illamående och kräkningar. Symtom som kan tyda på att moderkakan lossnat är smärta eller ömhet i livmodern samt blödning eller blodblandad flytning från slidan. Eftersom dessa tillstånd kan hota både barnets och mammans liv krävs akut medicinsk behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online