Paramnesi syftar på en grupp minnesstörningar där uppfattning är distorderad, fabulerad eller felaktigt tillskriven. Till skillnad från enkelt glömska, innebär paramnesi falska eller förskjutna minnen som personen tror är verkliga.
Huvudtyper
- Déjà vu: Falsk bekantskap med ny situation.
- Jamais vu: Bekant situation känns ny.
- Konfabulation: Oavsiktlig fabrikation av minnen för att fylla luckor (vanligt vid Korsakoffs, demens, TBI).
- Reduplicativ paramnesi: Övertygelse om att en plats/person existerar i dubblett.
- Kryptomnesi: Glömt minne återkommer som "ny" idé.
- Falskt minnes syndrom: Implanterade/konstruerade autobiografiska minnen.
Neurologiska orsaker
- Frontala/temporala loben laesioner: Nedsatt verklighetskontroll, källminne.
- Korsakoffs syndrom: Tiaminbrist (alkohol); konfabulation kennetecken.
- Alzheimers/demenser: Minnesfragmentering + dålig övervakning.
- Traumatisk hjärnskada (TBI): Frontala kontusioner, diffus axonell skada.
- Stroke: A. communicans anterior anevrysm → basala ganglier/frontala skador.
- Epilepsi: Temporallobbeslag → déjà vu, falska minnen.
Psykologiska och andra orsaker
- Dissoziativa störningar: Identitetsfragmentering.
- Schizofreni: Verklighetsövervakning defekter.
- Hypnos/förslag: Kan implantera falska minnen.
- ECT: Tillfällig post-behandling konfabulation.
- Läkemedel: Benzodiazepiner, anticholinergika, opioidderivat.
- Sömnbrist: Källövervakning misslyckas.
Kliniskt tillvägagångssätt
- Neuropsykologisk testning (minne, exekutiv funktion, verklighetsövervakning).
- Neurobilddiagnostik (MRT) för strukturella laesioner.
- Behandla underliggande orsak (tiamin, antipsykotika, anfallsbehandling).
- Kognitiv rehabilitering: yttre hjälpmedel, verklighetsorientering, felfri inlärning.
Paramnesi är ett symptom, inte en diagnos. Dess mönster hjälper till att lokalisera och identifiera den underliggande patologin.
